ORDBOK · STANG (SOD-SUPP)
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP

stang1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--stang..nn.1
Andra poster med uppslagsordet »stang» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (11)

staanghstångstaangestängerstänggherstanga dragharestonga-stangafalstanga talstongha-stanga ände

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

staangh GU C 20 s. 327 ; VKJ 57 . stong(h) -ommen PMSkr 545 . stång Troj 27 . staange Trolles Jb 69 . pl. stänger. stänggher VKJ 72 ), *stanga draghare stonga- . -dragara STb 2: 495 (1490)), stangafal , *stanga tal stongha- ) *stanga ände

Källans artikeltext (2 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)ljstång, stake. Jfr R. Pipping, sTud. i Nord. Fil. 43: 25. hasta te staangh GU C 20 s. 327 . PMskr 545. - spjut. tha böd han wt alt siith folk som wäria kwnne göra, oc stång kwnne styra Troj 27 . 2) vid mätning av jord begagnad stång, mätstång omfattande ett större el. mindre antal alnar; längdmått av den storlek att det uppmätes med en sådan mätstång. haffuer iak j forscriffna dandemanna närwara . . . wtskilt med stong oc staka om fornempa ägor Brasks Kopeib 30 (1511). oc fran sama skälom som är diket oc eken j samaled lxj stenger v alna i huarie stong ib. - särsk. (utan uttryckligt angivande av dimensionens riktning) om jordstyckes bredd, även om bredden av ngns jordlotter i en bys samtliga legar el. skiften. lät jak ok honum syu stänger j äng oc löfgärdh SD 8: 112 ( 1361) . RP 1: 277 ( 1369) . " först biorn magnusson . . . three stänger j hwariom tgom wm allan akar " Svartb 186 ( 1385) . ib. enom by, som kallas hultom, thär äghom wj vtj siäx stengher jordh oc tw alna; j hwario stangh äru siäx alna ib 192 ( 1386) . ib 444 ( 1453) . 6 alna stangh och ix deliin aff mwllestadum VKJ 68 ( 1480) . (ängen) ligher för ena 5 alna staangh oc ena fiärdwngx staaangh ib 57 . i henne (ɔ en äng) äger clostridh 12 stänggher oc hwar stangh sal wara 5 alna longh ib 72 . 8 alana bör wara i hwaria stongh thär som stonghatalith räknas i högxby sokn ib 141 . Trolles Jb 69 . j stangh jordh j ericx by STb 3: 456 ( 1499) . - Jfr brun-, brunz-, draghar-, fimer-, fiärhungs-, iärn-, klädha-, ledhe-, rör-, sa-, tioalna-, trä-, thvärstang.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.