ORDBOK · STANG (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

stang1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--stang..nn.1
Andra poster med uppslagsordet »stang» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (6)

stongstängerstanganastanga hulstangahollstangaiärn

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

stong FH 5: 65 ( 1472) -ena Di 101 . stanga (i rimsl.) Iv 3151 . pl. stänger . med art. stangana RK 1: 1100 ), stanga hul stangaholl ) stangaiärn (stange-),

Källans artikeltext (2 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)stång, stake. " cristoforus . . . stude sik mz stang (portans . . . loco baculi quandam peticam in manibus, qua se in aqua sustentabat9 " Bu 499 . " recte hanum sanctus marchus stang j händher ok drogh han lifwandis til landh " Bil 256 . KL 225 . thenne XL stenger (humlestänger) ökes til the wara tubundrade stenger GS 57 (14374) . " the som haua stängir (perticas) j hulkom snara synis " Bir 2: 65 . " eth baldakin a fyra stänger war ther . . . wth spreet " RK 1: 1435 . - ss vapen el. redskap för utdelning af slag. [slar man annnan mäþ] . . . stangum ällä stafrum SR 53 . kunungen . .. lät bartholomeum sla mz stangom (fustibus) Bu 209 . bardhe han asnan mz stang MB 1: 413 . " skal oxan bryta nidher mz stngom til dödh " ib 236 . " han bar a sinne axl ena dighra stang hon var aff staale badhe stoor ok stark (hafði mikin járnstaf á herðum sér) " Iv 3030 . han greep the stan han hafdhe ij hände ok slo herra iwan tha swa fast at hans skiold al lij stykke brast ib 3130. ib 3151 . " lot lös sla hin starka rese widwlff mz then stang (mitumstangan) " Di 33 . ib 105 . spjut. Iv 1655 . " viilsto riddara thera leek . . . mz dust at stangana gingo sönder " RK 1: 1100 . the striidh . . . lyktas mz marghe brutne stang Al 2780 . margh en resa stang sunder brast ib 9424 . " resen sköth til honum mz en järn stangh oc rakede honom ey, stanghen (atgeirin) kom saa lancht nidh j jordena ath hon fanz aldrik sidhon " Di 293 . " kantw skiwta stong (skapt) ib 100. " ib 101 . " med steen mz stong och ffäktarij . . . monde han sik öffua " MD 447 . 2) vid mätning af jmord begagnad stång, mätstång omfattande ett större el. mindre antal alnar; längdmått af den storlek att det uppmättes med en sådan måtstång. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 242, 252, 741, 745; Fallkman, Om mått och vigt 1: 102, 200, 226 f.; Amira, Altschwed. Obligationenrecht s. 435; Styffe, Skandinavien undl. unionstiden, 2 uppl. s. 329; Schlybergson, Finlands Hist. 1: l199. the tompt . . . halder sina (för a sina?) lengd vidh aana fämtighi stänger ok hwar stang hafwer fäm alna SD NS 2: 99 ( 1409) . " holken aker halder a sina lengd atta stenger oc fämtighi " ib 1: 157 (1402. holken aker är fira stenger oc sextighi langer oc halfnionde stang breder ib. 1 stykke ängh liggiandis widh kastabro som är XII stengher i bredhinne FH 4: 37 ( 1454) . ib 36 ( 1454) . - särsk. (utan uttryckligt angifvande af dimensionens riktning) om jordstyckes bredd, äfven om bredden af ngns jordloter i en bys samtlige tegar el. skiften. olaff pädhårsson raadhman i nyköpungh han gaff iii!UDDA_TECKEN? staangh äng i borgha ängh ok hans systrar gaaffwo loc iii!UDDA_TECKEN? staangh ther sama stadz som thettha breff bewisar, ok lthet äru vij stängher alz som klostrit är äghande i borgha äng Falkman, Om måt och vigt 1: 227 (urk. fr. l1339?). i swdher aakren ix stengher, en alin oc j [1] quarter jordh, thet är vi pund landh, i norre akren ix stängher jordh, mindhre j [1] alin oc j [1] quarter, thet är oc vi pundh landh SD NS 1: 264 (efter 1403). i kilamara fäm stänger, ena alen oc ena thridhiungx alin jordh ib 446 ( 1405) . ib 423 (1405, nyare afskr.), 2: 1 (1408), 20 (1408), 234 (1409). ij stenger j riteneme by FM 33 ( 1405) . " ij stänger j iälkesala ib. " ib 34 . en tridingh iordh j nawtila godz som är v stenger ok II alna hennis rätta mödherne FH 5: 64 ( 1472) . warth godz . . . som är III stenger och v tridingx alna aff thwa alna liggiändis j päysterpä by ib 66 ( 1472) . wm 1 trediungh oc 1 stangh jord i . . . mäienala by, met allom tillaghum ib 2: 105 ( 1437, nyare afskr.) . XVI stenger jordh met allum tillaghum j germundaby j thenala sokn som wi köptom fore fyrahundrada marc ib 5: 44 ( 1467) . ib 3: 73 ( 1446) , 4: 52 (1457), 6: 7 (1444, afskr.), 9 (1444, afskr.). mit fasta jordha godz m . . . pakinaby liggiandis mit rätta fädhernis godz mästadeels ok naghat ther aff mit köpo godz j sama by liggiandis alt tilhopa halffärdhe stangh ib 3: 150 ( 1450) . ib 121 ( 1448) . sydhan käynemyby (för karnynemyby) war dömpdher til iämföres oc rättha soolskipte kom oppa hustrv anna deel III stengher jordh i hwarth byamall offuer allan karenemy by ib 112 ( 1447) . at jak . . . hauer giffuit vnder ärchidegns boord i abo norramark godz lighiandis i visby soken, som äre otto stenger jord offuer alt byskipte ib 1: 96 (1402, gammal afskr.) . " al t mith god i germundaby . . . som är atta stenger ouer allan by " ib 586 (1406, nyare afskr.) . alt mit goz . . . som til saman räknande är III stenger ena halffua alin mindre kringom allan byen j märghe j halko sokn liggiende met allom tillaghom FH 2: 70 ( 1430) . " eth mith godz som hetir sandaness liggiandis i karls sokn thet är een thridhiungh ower allan byn som är VIII stänghir äpter swänst skipte " ib 3: 138 ( 1449) . köpte jak VII stengher jordh kringhom allan pastakunna by j sancta katherina sokn hwar stong fore XX mark swenska ib 5: 65 ( 1472) . ib 1: 147 (1494, nyare afskr.). 4: 21 (1452), 45 (1456), 49 (1456), 5: 55 (1469), 65 (1472), 70 (1476), 74 (1477), 162 (1493), 190 (1504). - Jfr andur-, baner-, bredhe-, draghara-, gärdsle-, haka-, humbla-, iärn-, klädha-, lässi-, mäli-, märke-, sil f-, skrin-, spiut-, spiuts-, vaþ-stang, öfvensom alin. stangafal, n. mätning med stång; längdmått af den storlek att det uppmätes med måtstång af en viss storlek. om jordstyckes bredd. in prato malmoængh septem stangafal cum dimidio per totum pratum SD 5: 319 (13444, gammal afskr.). Jfr stangfal. stanga hugn n. slag med stång. apollinaris laa wndher stanga huggrum Bil 326 .

Hänvisningar i artikeln

se in aqua (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.