ORDBOK · STADHGE (SOD-SUPP)
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP

stadhge1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--stadhge..nn.1

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (5)

stagdestadhvestadhga manstadhga pänningarstadhga rum
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
ställningplats som nagn innehar inom ett samfund el. inom samhället över huvud. - ställningstånd

ställning, plats (som nagn innehar inom ett samfund el. inom samhället över huvud). - ställning, stånd, värdighet. til helga manna stadga i hemerike SvB 358 (omkr. 1500). - ställning, tillstånd. om j ären j nadhena oc äwärdeligha hilso staffga SkrtUppb 162 . &quot

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

-a SkrtUppb 162 . stagde Uppl Lagmansdomb 31 ( 1490) ), stadhve (-a Fem Moseb ed Thorell 218 ; jfr B. Hesselman, Språkformen i MB 1 31 f.), *stadhga man , *stadhga pänningar , *stadhga rum ,

Källans artikeltext (2 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. 1) ställning, plats (som nagn innehar inom ett samfund el. inom samhället över huvud). - ställning, stånd, värdighet. til helga manna stadga i hemerike SvB 358 (omkr. 1500). - ställning, tillstånd. om j ären j nadhena oc äwärdeligha hilso staffga SkrtUppb 162 . " ath aldrigh offras swa the pater noster gudheligha, oc athwaktelika, for nakrom, ath the ey forwärffua honom nadhena stadga (statum) " Mecht 333 . han (ɔ: visdomen) tilökir ällir tildraghir allan rättilsinna stadhga (statum) SpV 422 . ib 433 . ställning, livsställning, levandsställning. en godh oc gudhelik bön fför allan wärldhinna stagha badhe liffuandis oc dödha SvB 494 (b. av 1500-t.). ib 495 . war hon aff ffadher oc modher giffwen j mans wal oc tha hon war til then stadghan kommen, bleff hon stadogh j allo godho JMPs 393. - stånd, samhällsklass. SvB 239 (omkr 1500). bidh . . . allom stadgom gudz kärlek, oc skälighet j them stadga som hwar är til kalladher ib. - skcik, ordning, sed. styr mik j godhom stagga oc liffwerne SvB 92 (b. av 1500-t.). - Jfr frillo-, hionalags-, iungfru-, synda-, änkio- (äv. Sdw 2: 1131) stadhge. 2) stadga, stadig el. fast ställning. oeg. engte thz thing ther skapt är, hawer swa langan stadhga (Cod. B: stadhua Fem Moseb ed Thorell 282) vtan oskiptilse MB I 283. til thäs sama barn til stadhgha ok biskedhelica aara koma kunno SD NS 3: 287 ( 1417) . far nokor willer j sinne gärningh, tha skla gardzmestaren kwnna thet straffa oc rätta til sin stadga som thet bör PMskr 204. 4) avtal, överenskommelse, uppgörelse. NMU 1: 76 ( 1390) , 79 (1391) (se under stadhugheth 10). thetta är then staffge som borghamestara ok radhmen haua giort ok stadhfest mellan wineko hartman oc iacob grönawald först wm theres stenhus . . . KTb 55 ( 1426) . pactorius . . . thz stadga ok loffuan [til höre] GU C 20 s. 397 . VKJ 180 . per johannis , syzlemannen j skocloster . . . giorde en stadga medh niclis scriffuere radman om ena closters tompt STb 3: 290 ( 1496) . - samtycke. Jfr Sdw 2: 1305. - Jfr frids stadhge. 5) gällande ordning, lag. atj gören . . . oss och cronomme mynne en scheel wtj först a moot rikesens erlikin stadhuga oc skälikin sidhuane Lindblom Äbval 7 (1432). äptir theris helgha reghlo oc ordens staga Fyra handl rör Vkl 287 (1458). (möjl. att öfra till ett ordins stadhge). tha funno the thät fore rette som rigesins stadge wtuiser Uppl Lagmansdomb 18 ( 1490) . ib 31 (1490). - ordning, förordning, stadga. epter gamblom staggha wordhe thesse danne men ath sskkikkade ath ssetia for borgemestare radmen ok kemmenäre ATb 3: 168 ( 1505) . - Jfr lags- stadhge.
  2. 6)(testamentariskt) förordnande, bestämmelse. Jfr Sdw 2: 1305. 7) pålaga, skatt. debet 6 pund smör oc 2 pund oostha, thet är hans stadhge VKj 198 (1406). - (till beloppet fixerad, från en viss menighet utgående) skatt (i penningar). Jfr Sdw 2: 1305. ther met öktis stadgen enom tridhiungh högre och stoodh swa i siextan aar Svartb 353 ( 1436) . om ider sämio ok stadgha som j aarlige vpbärende ok wtgiffuande ären j tyonde gärdh ok andre andelige acht ib 532 ( 1477) . - Jfr pänning-, pänninga stadhge. 8) exinstensform. salth aff hwarth som hälsth malm rättelika giorth . . . wmskiffther en lith j annan lith, oc en stadga j annan stadga PMSkr 381 .
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.