staþge¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (10)

1. och L.
2. 1)ställning, plats (som ngn innehar inom ett samfund el. inom samhället över hufvud). nar han far thz han girnas. forma han ey at blifwa j them sama stadhganom (statu) Bir 1: 90 . " huat vardha thik at döma älla lära andra hulkit ey tilhöre thine skipan älla stadga " ib 2: 52 . ib 124 . " hawande wärldinna till ensamin sin vidhirthorftelik thingh äptir ödmiuka biscops stadhga ok fordhan " ib 1: 307 . " stadgom wj oc förbywdhom allom. . . som wpscriffne ärw oc räknadhe j wapensynenne före skyttor skwla ey wmskiffta waknen äller then stadgan Pm 24. " ib 25 . - ställning, stånd, värdighet. stande thänne biscopin j them stadhga (gradu) som han nw hawir ok astunde ey höghre Bir 1: 315 . " vil iak mik haua höuislica j minom stadga ib 3: 55. tholkin thäkkis mik j sins hedhrirs stadhga ib. ib 321. än man girnas ofmykit äpte krasmäti . . . höghra än hans ämpne ella hans stadhge (status) tilsighir " KS 43 (11, 46) . - ställning, tillstånd. huru kirkionna stadhge är sörghelica vmskiptir til värra Bir 2: 67 . andelica är kirkioma stadhge vsald ib 68 . ib 250 . hwxandhe widh sik thän wadelika stadhgan j huilkom all wärldhen är nw stadh Su 51 . ib 343 . aff höxsta kirkionna formanna vadhelicom stadhga Bir 2: 89 . är jak j miskunnina stadhga ib 3: 215 . - ställning, lefnadsförhållande. aff strechirhws systranna stadga oc embete VKR 23 . - ställning, lifsställning, lefnadsställning. ey kan han sigh saa well thagha till waarä, ath han skiptis iw stundhom om kringh aff sinom rettha staggha (a statu suo hanquaquam immetetur) Lg 3: 132 . äpther trestadhga, som är, jomffrur, änkior oc hyonelax stadhga ib 479 . " jak wtualde tre män . . . vm hwilka som iak vndirstar träfallan stadhgaa j wärldinne " Bir 1: (Cod. C) 265 . " j thessom trem eldomen vndir star iak tre personas ok j them trem personis thry skipilse j wärldinne förste stadgin war thera hulke som skodhadho gudz kärlek ok läto for hans skuld sin eghin vilia j andra manna händir ib 369. " ib 370 . - ställning, stånd, ordning, the (dessa personer) . . . tekna swa som al the hälgho kirkio skipilse oc stadhga. thy at j bland them äru män oc quinnor bamble oc vnge. jomfrwr oc änkior Bo 8 . stånd, samhållsklass. hwar en af hwat stadhga älla skipilse han är Bir 1: 322 . " världinna höfdhingia oc kirkionna formän ok alla värdinna stadhga oc manna skipilse han är " Bir 1: 322 . " världinna höfdhingi oc min dödh oc mia pino " ib 3: 275 . - ställning, tillvarelsesätt. wil jak . . . wända mik til thän äwigha oc ownskiptelika siälinna stadh oc stadhga Su 251 . ställning, förhållande, omständigheter. vm thik lystir at skodha al the hälgho kirkio skipilse ok stadhga Bo 108 . - ställning, belägenhet. the . . . ath sporde herran om sin stadhga, oc hwat göra skullo MB 2: 135 . - ställning, sinnefförfattning. at alle the i ybernia varo som trodho oppa gudh the sculdo döö j enom godhom stadgha i thera ytersta tima Pa 4 . at thu ey kan ällir forma tik längher at halla j enom stadga ällir j enne stadughet (in uno eodeque statu permanere) Su 259 . - ställning, beskaffenhet. at j skulin vita hans stadhga som frägdhin sagdhe hälaghan ok rätuisan wara thy at han är renlifwis man . . . j klädhabonadh . . . ok klostir löpare j sidhom Bir 1: 401 . - skick, beskaffenhet. wardir hon (örtren) lagdh i thz öl som är forskalad . . . tha komer hon thz igen til godhan stadka LB 3: 82 . - skick, ordning, förhållande. styrandis alla väruldinna stadhgha (statum) Ber 268 . - skick, ordning, sed. the som ey wildo vndir giffwa (för -asd) hedhninganna stadga oc liffwerne (transire ad instituta gentium) MB 2: 296 . - ordning, inrättning. älska kirkiona äptir bisops ämbitis loflike skipan ok stadhga (laudabilem dispostionem curæ postoralis) Bir 1: 314 . " the hälgho kirkio skipilse oc stadge (sispositio et constitutio) " ib 2: 40 . " klosterlifnadher är vmskipter af godhom stadhgha " Su 417 . Jfr hedhers-, hionalags-, renlifnads-stadhge samt stadhga. 2) stadga, stadig el. fast ställning. the hälgha script likar waara natwra widh watn, thy at hon hawer engin stadhga aff sik siälwe MB 1: 321 . man hafwande väghskaal j sine hand matande ok liknade hona til thäs hon kombir til stadhga (stabiitatem) Bir 2: 321 . - oförändrad ställning, oförändradt skick? tha solin om daghin först op gaar man ma thäs all ltiidh wardha war at trä vndan iordhnne ga wäxa allan daghen swa al til thäs at middag är tha standa the ij stadhga qwar Al 5858 .
3. 3)beständ, gälland kraft. til at þätta hawi fullan staþuä SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). 4) aftal, öfverenskommelse, uppgörelse. illud quod dericiebat in literis meis þer condictum seu ordinatum dictum stadhga, inter . .. arnwidum gøzstafson, et vxorem suam, dominam rangburghim neptem meam dilectam, de bonis meis, quem feci, que et quanta post me debent habere et hereditare. hoc volo jam complere SD 3: 210 (1315?). predicta ordinacio dicte (för -a) stadgi ib. lib 2: 697. conuencionem dictam stafgha, jn decimis episcopalibus exhiendis, per progentitores nostros, apud . . . eccleise strengiænensis prelatos statutam . . . hanc ammodo sicut huc qsque, gratam et ratuam habere volumus, firmitter et tenere ib 3: 338 ( 1317) . " þän stafge som vi med iþär för gyorþom vm berghsens byghningh viliom vi ät stþughär skal vara " ib 5: 639 ( 1347) . MB 2: 268 . BSH 5: 323 ( 1508) . bydiom wii alle gode men tiil vitnes her om thenne stagge SD 6: 39 (1348, gammal afskr.). Jfr frids stadhge. 5) gällande ordning, lag. haffwom wi vndirstndit jwdhana ery owirens dragha mz wararom fadher. at the skullos igh giffwa till hedhnnga lagh oc sidher, wtan bliffwa widh theris besriffwin stadhga (tenrer velle suum institutum) MB 2: 314 . thöm (ɔ: the forscrifno gozen) . . . biscop knute . . stadfesta oc tileghna epter landz laghum ok richesins sidwänio ok stadfga SD NS 2: 52 ( 1408) . ib 44 ( 1408) . - ordning, förordning, stadga. mot loflicom rikesins stadhgom (statuta) Bir 3: 306 . " äptir gudz laghom oc rikesins stadhgom ib. mot lofflicom rikesins ok biscopspanna stadhgom " ib 457 . mange stadhga (consititutiones) som hälghe paua stadhgadho j kirkionne ib 2: 68 . skil . . . åt rätwis lagh ok orättan ok oguhdhlikan stadhga KS 67 (165, 73) . " huilkin herra ey hauer kärlek ok lydhno af sinom vndidånom., hans stadhge lok budhskapr försmnås ok wardr åt ängo " ib 47 (119, 51) . " han skal warna at han ey försmåle älla bryta (för -e) hans lagh älla stagha (för stadhga el. stadhga) " ib 77 (119, 84) . hwar a mot gör þännä staþi' SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). hwaar sum . . . nokot taker af präste eller bondä . . . aa moot therrä williä, ok thässum warum stadhwä ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). at the . . . bryten eigh warn stadhwä, for thy t wi wiliium . . . at war stadhue thänne ok annar af oss ok waro raadhe samthykter halldes ib 467 . ib 5: 372 ( 1344, nyare afskr.) , 378. riþä med flere swenom än skipat är i warom stafghä ib 479 (1345, nyare afskr.) . " äpte laghum oc warom stafghä " ib 481 . " som war stafge til sighär ib 638 (1347). " ib 605 ( 1346) , 606. haffua . . . borghamestarana .. . . os vnth ok befalth thenna epterskrifna skraa ok stadhga SO 47 . Bir 5: 138, 139 . Jfr höghtidhis-, reghlo-stadhge. 6) pålaga, skatt. jämstor stadga sculle the giffwa RK 2: 655 . Jfr iärn-, pänning-stadhge.