släppa1
v.(verb)fsvm--släppa..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (7)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
sleppa Prosadikter Barl) 34. -er, -te. pres. slepper Stb 3: 313 (1496). släper VKJ 276 (efter 1480). impf. slepta STb 5: 25 ( 1514) . släffte ib 1: 205 ( 1479) . imperatt . släp . slep Prosadikter (Barl 33), *släppa sik , släppa sig ned, slå ned (i) aldrigh släpper sik (mittitur) fälgen snarare oc kärlrikare i blomstrande ängihia . . . som iak (ɔ: Herren) är girugher at komma til thinna siäl tha hon mik kallar Mecht 188 . släppa af , 1) övergiva, lämna. med ack. tu släp ok aldre aff mik for en iak är i äuärdeleke gläde SvB 406 (1400-t.). *släppa saman , säppa samman. i fråga om betäckning av boskap. tha nokor fänadher skal affla och öxlas skal thet som han är en enskylt haffwas j trätio dagha oc giffwas nogh ätha, oc thet som hon är skal giffwas litith ätha för än the säppas samman PMskr 215. ib 217 . _ *släppa til , släppa till. i fråga om betäckning. släppes stodhesthen til twa resor wm daghen PMSkr 221 . *släppa tilsaman , släppa samman, låta komma samman. ATb 1: 109 ( 1459) . Jfr tilsamnsläpa. *släppa ut , släppa ut. barn oc qwinfolk släppis wth wm porthen PMSkr 165 . Jfr utsäppa. - Jfr nidherläppa.
Källans artikeltext (4 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)låta glida från sig; låta fra, släppa. med ack bänkt byaswen släpe een karl lsom lauris . . . gripit hafde ATb 1: 254 ( 1466) . . . . sinna fadherligha wmfämpnilse aff hwilkom han aldrigh säpper hona Mecht 308 skipperen, som han (ɔ: en fånge) släffte STb 1: 205 ( 1479) . Prosadikter (Varl) 34 . . . angradhe at han fughin släpe b. _ med två ack. av vilka den ena är ett adj slep mie häldir lsan Prosadikter (Barl) 33 . " ty han släppte eeldin lös i sin smida om nätter tiidh Stb 1: 3 (1474). - med ack. och pep.-uttr. tet ɉ skeppund gedder, som han slepta j syön " STb 5: 25 ( 1514) . skalana (på mandlarna) släppa fran stenommen. tha läggis j ham oc strax släppe the PMskr 344.
- 3)uppgiva, giva från sig (Jason) hög ppa honom . . . til drachen släpte syn andhe Troj 22 . - uppgiva, avstå, sidan biörn släpena, skal hon (ɔ: en kvarn) lägias for mägeligit landgäl VKJ 276 (eftr 1480). - abs. avtaga giva med sig, släppa greppet. wi hafve måne siukdomars missfälle så att för än ett släpper tager 2 vider Linkbiblh 1: 150 (1523, Brask) . 4) släppa, medgiva tillträde (till), låta komma (i) med dat. ljach rader offuer myn hwss och jngen anner ok jngom slepper jach ther STb 3: 313 (1496).
- 2)låta avtaga, bringa att upphöra. item begynnas oc antiphona för psalmen, aff enne persone, oc släppes aff, än åpther psalmen synwngx hon til ändha JMÖ 13 .