skrika1
(substantiv)fsvm--skrika..nn.1skrika, nötskrika
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- skrika, nötskrika. Se Sdw 2: 1299. thz war en man j rom han hade ena skrika Prosadikter (Sju vise m C) 244 . ss tillnamn. RAperg 1363 1/7 enl. I. Modéer, Personnamn fr. medeltid o. 1500-t. 19. hans skrika ATb 1: 203 ( 1464) .