ske1
v.(verb)fsvm--ske..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (8)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
skee SD 8: 249 (1362) ; ATb 1: 41 ( 1455) ; Mecht 322 . skä SD NS 3: 237 ( 1417) . pres. skäär ib 229 (1417), 433 (1419). konj. lskee ATb 1: l200 (1464). impf. skede ATb 1: 5 ( 1452) . skedde Svartb (Skokl) 507 ( 1472) . pl. skeddo MP 5: 75 . skäddo ib. part. pret. schedder Rydberg Tr 3: 492 ( 1502) . n. sketh MP 5: 33 . Jfr E. Olson, Ark. f. Nord. Fil. 29: 215 ff-, B. Sjöros, Nysv. Studier 6: 82 ff-, V. Jansson ib 27: 113 ff.),
Källans artikeltext (2 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)ske, hända, inträffa, äga rum. hwilket gudh late skee SD 8: 249 ( 1362) . skäär thet swa, som gudh forbiudhä SD NS 3: 229 ( 1417) . " framdeles kan thet swa skä " ib 237 ( 1417) . är thet swa, at thet äkkä skäär ib 433 ( 1419) . skedde thet, som gud forbiwdhe, at . . . Svartb (Skokl) 507 ( 1472) . " thy är nogh opta sketh ath . . . " MP 5: 33 . " järteknyn som skäddo, j then tiid " ib 75 . ib. Rydberg Tr 3: 492 ( 1502) . " gwenl iärl hafwer ma wäl ske swikith them " Prosadikter (Karl M) 279 . Jfr kanske, maske, mavälske, ävensom magha 3. - ske, äga rum, gå i verkställighet. alt thz hon wet wara mothe gudhi, städhie thz aldrigh skee, äller göras, mz sin wilia Mecht 322 . 2) hända, vederfaras. med dat. el. li dess ställe ack. han sagde at niclis thörn skede stort for stakot ATb 1: 5 ( 1452) . " tha latom wi hanum skee räth som lagin ok the xij medh lagwmen sagdho " ib 41 ( 1455) . iöns diäkn swaradher til hwem talar tw / hin swarade til tik thet tik eth fallan dywil skee ib 200 ( 1464) .