sidha¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (12)

1. L.
2. 1)sida (av en människas el. ett djurs kropp). iiij sidhor flesk Arfstv 19 ( 1461) . han (ɔ den av högfärdsdjävulen besatte mannen) . . . satte syna hendhir j sydhor, ok krusadhe sith haar MP 5: 115 . 2) sida (av ett blad i en bok). thetta är thwenne resser scrifuit pa anna sidan bladit STb 4: 112 ( 1506) .
3. 3)sida, kant, håll. Jfr K. G. Ljunggren, Objekt och adverbial 106 f. vpo suder sidhan sareiärwj FMU 4: 94 (omkr. 1455). ath han ey medh sina witu . . . körde hustrun j strömin, for thy hon war paa annan sidan lassit STb 2: 323 ( 1489) . - ivir ena sidho, avsides. BSH 4: 352 (1503, H. Badh) . - ut ivir ena sidho, d. s. Se Sdw 2: 1292. - ivir sidho, bort. thu driffuer them (ɔ klärkerna) offuer sydha huilka (för huilkit?) bantzmaal är Thomas Varningsbref 5. 4) sida, part. parti. thet hawa inge arfwingia ath ryggia oppa inga theras sido ATb 1: 119 ( 1460) . " tha woro ther offuer pa hans sydo skipper jenis . . . ok olaff . . . pa andres jonssons sido jenis erwastesson, hanis foss ok martin scriffuare til en fulkomen ända Stb 1: 362 (1482). " SJ 2: 98 ( 1487) . STb 2: 255 ( 1488) . ib 3 . 12 (1492). tha scholo the pa bade syder hwar androm eth halff aar tilfoern til segie, pa huilken sydan tet helst henda kan ib 369 ( 1498) . giorde knwt . . . her anders . . . myndoch pa sin syde om husit ib 4: 25 ( 1504) .
4. 6)kust. Jfr K. G. Ljunggren, Unders. över nordiska ortnamns behandling i medellågtyskan 98 ff. effter pasce kom en mectught flote skiip wnder danmarcz syde STb 5: 336 (1521, Kop). - Jfr af-, bak-, iärn-, qvinno- (under kona), sma-, sudher- (äv. Sdw 2: 544), öster- (Sdw 2: 1184) sidha, ävensom af-, iäm-, iämte-, um-, up-sidhis.