rön1
(substantiv)fsvm--rön..nn.1och m
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- och m. 2) rön, erfarenhet, prov, bevis. när jak wardher kalladher wndher lydno skal wäl komma til röno (ɔ att jag lyder befallningen) PMBref 318 ( 1512) . - finna rön, erfara. iak scriffuer tik thetta til i godhan akt och i kerligh och wenscap . . . thu finde sielffuer rön ppa Thomas Varningsbref 8 ( 1436) .