pafalla1
v.(verb)fsvm--pafalla..vb.1infalla, inträffa
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1)infalla, inträffa. . for högtidelige dagha pa falla . . . ringe (klockaren) bitidere ÅK 61 . 2) beröra, angå, vidkomma. alle saker, ther rikith eller idher her pafalla kwnne Hist. tidskr. 36 s. 37 (1498, H. Gadh).