nokor¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (31)

1. L. någon, aliquis, quis. Se Sdw 1274. gingom vppa raadhusit j stokholm til ath hora, ranzsaka och ända nogrum ärende Svartb 396 ( 1441) . " nagur ord som kadrin . . talade " ATb 1: 113 ( 1459) . " han skal ginstan thz fran sik lätha, ware mere nakor människian, äller huat hälzst creatur (sive homo sit, sive alia ceratura) " Mecht 342 . " vtan swa skedde at naghat nyth fynnis frambärlighit ellir naghor ny skäl fynnis til Abbedval i Vkl 93. quispiam nakor " GU C 20 s. 512 . om j naagen godh raadh kunnen Prosadikter (Sju vise m C) 233 . " ad jag fik nagen skrivelse ok bod af nagere gode härrer " GPM 2: 396 ( 1499?) . " vare nagere af the knaper . . . j norköping ib. ath tw äy dröffuis aff thy ath naghom gasr wäl j handh " SkrtUppb 413 . nogne aff hwaret bergslag och nogne aff hwarth herredhe Rydberg Tr 3: 624 ( 1520) . - med föregående el. efterföljande thän. Se Sdw 2: 1274. dör swa noghor then tha lathi han ey jordas j wigda jordh for än . . . Gummerus Syn-stat 43 (1425, vidim. fr. 1440) . - i förbindelse med ett följande räkneord: omkring, ungefär (återgives stundom icke i nyare svenska). han hade nogur iij bodh äfftir rauid for än han kom til hanum ATb 1: 109 ( 1459) . " slog henne medh sin spanhaka noger vj (6) eller vij 88) slag " STb 1: 388 ( 1482) . någon, ändå någon, åtminstone någon (i motsats till ingen). thät är än nakur bliughet i quinnone, än j mannenom är engin Hel män 135 . - någon, någon särskild, någondera, en viss. wthwalda ridhandis oc fotgangara som skwla wpfylla hwar nokor minskas aff spetzommen PMSkr 153 . " när bin wardha faa j nokrom stokkenom " ib 300 . - någon, någt slags, någon som helst. item scal var son eriker vara män i nokarar vtreysor egh vt nämpnä Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . " förste stenin är hänna enkannelica dygdhelikhet thy at ey är nakar dygdh i nakrom anda älla i nakrom licama hulka dygdh hon hauer ey höghelickar i sik " Nio kap ur Bir 23 . . . . ok forbiudher alle . . . for:de vpsala stad her vtower at hindre, tränghie, nödghe eller i noghun mathe oforrette Uppspriv 20 ( 1497) . " bedher iak dher ati sätie inghen tro tiil nogan lignacthogheth " GPM 2: 144 ( 1500?) . oc giöres eder intet behof hafwa nogen umsorg för nogen then deel wi haffue snakket tillsammens HSH 13: 103 (1524, Brask). - med följande en. Se Sdw 2: 1274. - nokon tidh, någonsin. iak är osäyliga miskunsamer än thu nogentiid förmatte vara syndogher SkrtUppb 153 - n. adv. något, i någon mån; tämligen. Se Sdw 2: 1274. circiter nakoth när GU c 20 s. 111. rubellus . . . idest aliqutulum rubri nagthaswa röder ib s. 530. sepiuscule a sepius noghot optha ib s. 569 . madidulus . . . naaghet waadher ib (hand 2) s. 109. ib s. 151. wy wiliom waan wnga herra och läreyunga försökia om waan lärdom hafuer naagoth bitid oppaa honom Prosadikter (Sju vise m C) 224 . STb 2: 201 ( 1487) . - något, något litet, strax. opa östra sjydhona är han vtmärktir meth thw steenrör nokot owan fore dikisdendomen SD NS 3: 358 ( 1418) . - dat. n. adv. någorlunda. (?) won gordh j abo stadh met alla bygningh och allom synom tilhörigom, allom them tingom som nogla fasta ärw Svartb 428 ( 1448) . till äventyrs? någonstådes? vndan tagnom thöm¨ som sina skoga aller fämark haffwa tilforende salt äller forytradh om naghro kunnä the finnas Svartb 332 (1430) .