lasta1
v.(verb)fsvm--lasta..vb.1Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
-adhe . -adher )
Källans artikeltext (2 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)lasta, klandra. GU C 20 s. 89 . jmpone . . . insätta lasta tilläggga oc swicha ib (hand 2) s. 16. ib s. 51 . 3) skada. at wi thesse breff hauä seet ok hört met the gothä menz . . . vissä oc helä ok lhengände insiglä, ey skrabathä ok ley lastathä i nogor thärrä deeld FMU 1: 424 ( 1389) . - refl. *lastas, genom sin skuld el. förskyllan ådrag sig el. vålla att man drabbas av (straff). Se SDw 2: 1257. - (?) han togh swa til wara sina goda dagha ok lastadis j them j thänna stakkota liffs thinanom at han forglömde sinn siäll MP 4: 88 .