läriunge1
(substantiv)fsvm--läriunge..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)
lärjunge. "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
läre- )
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- lärjunge. " wy wiliom waan wnga herra och läreyunga försökia om waan lärdom hafuer naagoth bitid oppaa honom " Prosadikter (Sju vise m C) 224 . ib 227 . GU C 20 s. 91, 186. discipularis . . . läreiunghe ib s. 191 .