klander clander1
(substantiv)fsvm--klander..nn.1klander, yrkande att utfå viss egendom. SJ 252 ( 1456). "
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- klander, yrkande att utfå viss egendom. SJ 252 ( 1456). " ath . . . herr jöns matte . . . forbywdas göra nokoth clandher wppa hwsith " PMBref 318 ( 1512).