Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP
kar1
(substantiv)fsvm--kar..nn.1Andra poster med uppslagsordet »kar» (homonymer och kompletterande band):
Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (3)
kaarlkärkara prydhilse
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
kaar . lkär ) *kara prydhilse -prydilse )
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)kar, kärl. llacus . . . kär oc kupa in qua vinum dcerrurit GU C 20 (hand 2) s. 59. sade thöm jntet arff haffua wylle, epter gielden swa stoor war, utan togo kop och kaar, hwath testamentarij kunne vmbore fore gielden, och gaffuo the theris testamentarios quit och fri STb 4: 151 (1507).
- 2)kar, av sjpjälor o. d. byggt rum för fångande av fisk. all kar ther i strömmen teslikes oc laner . . . äre all ny affueris HSH 14: 68 (1525? Brask). - Jfr abyrdha-, alabaster-, bi-, bref-, bryggio-, drykkio-, dyrbära smyrilsa-, dyrsmyrilsa-, döpilsa-, eld-, glas-, gripna-, gudhoms-, gudislikama-, gärdha-, hetevags-, hälghedoms-, hälghodoma-, ilätis-, -köt-, kredenzza-, krismolaxa-, läko-, minnis-, olio-, ost-, ovan-, pino-, rökilsa-, sakramenta-, salt-, salta-, sila-, silf-, slätta-, smiör-, smyrilsa-, sten-, tappa-, tin-, thva-, thvätto-, uphöghilsa-, vatu-, vighdha vatns-, vin-, yst-, ätikio-, öse-kar.