körning1
(substantiv)fsvm--körning..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)
= köring. Stock Skb 73 ( 1518) , 116 (1519), 157 (1520)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
körningk SSkb 276 ( 1508)
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- = köring. Stock Skb 73 ( 1518) , 116 (1519), 157 (1520). Jfr in-, ut-körning.