kämba1
v.(verb)fsvm--kämba..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)
kamma. "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
part. pret. kämbader GU C 20 s. 443 . kämbder ib),
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- kamma. " carminare vel carminari visor ok dikth göra ok kämba wl " GU C 20 s. 81 . ib s. 413. Jfr atger-, nidher-kämba, ävensom okämbadher.