hugga1
v. · v. L.(verb)fsvm--hugga..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (28)
hugga, med skärande vape el. redskap sönderdela. margaris kom vndan . . . mz hiäpme hgnom Prosadikter (Karl M) 274 . 3) hugga, tilldela (ngn) hugg, rikta hugg mot. manen som hanes fine hvgh ATb 1: 4 ( 1451) . anders niclisson xii mark for thz han hyg sin swär til blodz JTb 19 ( 1459) . ib 56 ( 1496) . STb 1: 136 (1477, 397, 399, 400 (1482). ATb 2: 242 ( 1484) . "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
pres. -er . hogger STb 1: 334 (1482) . pl. 3 pers. hugha VKJ 16 ( 1480) . refl. huggis PMskr 363. hwghs ib 33 . impf. lhiogh STb 1: 305 (1481). hiög ib 105 ( 1477) . hog Prosadikter (Sju vise m) 122, 138. hög JTb 112 ( 1525) . högh ib 56 ( 1466) . hök ib 106 ( 1517) . hyg ib 19 ( 1459) , 39 (1463). hygh ATb 2: 242 ( 1484) , 389 (1491). hwg Troj 184 . hvgh ATb 1: 4 ( 1451) . pl. lhiogho STb 1: 136 ( 1477) . högho ATb 1: 243 ( 1466) . hwggo STb 1: 361 ( 1482) . hugge STock Skb 41 (1518), 123 (1520). refl. huggoss STb 2: 219 (1487). hyggos JTb 21 ( 1459) . part. pres. hwggandis PMSkr 372 . part. pret. huggin . pl. fem . hughna Inv cur tynnelsö 3 (1493). hoggin STb 1: 397 (1482). dat. sing. m. hognom Prosadikter (Karl M) 274 . hioggien STb 1: 400 ( 1482) . supin . huggit . hogget STb 1: 396 (1482). hiogget ib 399 ( 1482) . imperat. hug MP 4: 37 . Se Sdw 2: 1237, 1345), hugga af , avhugga. tha hog iak aff thz trädh Prosadikter (Sju vise m) 138 . MP 5: 161 . STb 4: 226 ( 1511) . PMSkr 88 . Jfr hugga utaf. *hugga bort , 1) genom huggande frånskilja, avhugga. hug borth aff tik thit hemliga tingh MP 4: 37 . 2) hugga ned, fälla (träd). forbödz honom ath lata hwgga borth skogin STb 1: 142 ( 1477) . - Jfr borthugga. *hugga fran , avhugga, genom huggande frånskilja. är thet swa ath ankareth hwghs fran ey kwnnandis snarlika windha thet op PMSkr 33 . hugga nidher , nedhugga, genom hugg fälla till marken. giffes . . . faarwmmen äta löff oc qwista hwggandis nider före them PMSkr 372 . *hugga saman , hugga mot varandra. tha sagde meneka til pedhirs tw esth een skalk . . . oc swa högho the saman medh sina ögxer ATb 1: 243 ( 1466) . hugga sunder , södnderhugga. ATb 2: 389 ( 1491) . hugga up , 1) hugga ned. thu giordhe illa thz thu hog op thz trädh Prosadikter (Sju vise m) 138 . gaffs tymbermaennene, som hugge kiffuenebben op i watnid pa helgansholmen iiij marc Stock Skb 123 ( 1520) . hugga ut , se Sdw 2: 1237. Jfr uthugga. *hugga utaf , = hugga af. at jon skomager . . . haffde huggit hanum jt finger wt aff Uppl Lagmansdomb 20 ( 1490) . Troj 183 . - Jfr for-, in-, til-hugga, ävensom hul-, orm-, stiärthuggin.
Källans artikeltext (5 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1) hugga, med skärande vape el. redskap sönderdela. margaris kom vndan . . . mz hiäpme hgnom Prosadikter (Karl M) 274 . 3) hugga, tilldela (ngn) hugg, rikta hugg mot. manen som hanes fine hvgh ATb 1: 4 ( 1451) . anders niclisson xii mark for thz han hyg sin swär til blodz JTb 19 ( 1459) . ib 56 ( 1496) . STb 1: 136 (1477, 397, 399, 400 (1482). ATb 2: 242 ( 1484) . " hemming wart huggin wt offuer sina näsa Uppl lLamansdomb 11 (1490). " JTb 106 ( 1517) , 112 (1525). - med prep. til. ltha hwggo andres scriffuare medhfölgiara stragx til for:ne pedher STb 1: 361 (1482). - abs. iak skal lhugga mz mino swärdhe dyromdall Prosadikter (Karl M) 269 . stinga oc hwgga skwla the alle kwnna PMskr 127. - med dat. (el. ack.) betecknadne redskapet. jach . . . synes tw hiogh i sama ygxenä STb 1: 334 ( 1482) . 4) hugga, genom hugg tillfoga. ty han hiogh katerina . . eth saar i handene STb 1: 305 ( 1481) . " the hwg han dragliga hwg mz siith swärdh " Troj 184 . 6) hugga, fälla (träd o. d.). niels lolsson . . . miste rodreth fraa skippet ok hiög mastenä offwer boordh STb 1: 105 (1477). VKJ 169 ( 1480) .
- 7)hugga, tillhugga. the som hugge bysse stochken . . . lij mark Stock Skb 41 ( 1518) . - utskära, utstansa. hwilka kopar kringlor maagha hwggas mädh enom järn stämpil moth bly PMSkr 510 . 8) genom huggande göra. med två ack., av vilka den ena adj. Se Sdw 2: 1237. item en hofman, pär long, xii mark, som hyg jönis broka tre fingra fodäruadha JTb 39 ( 1463) . STb 1: 396 ( 1482) .
- 9)hugga, bita. om djur. walbassen . . . hog trädh mz tannomen swa at thz skalff alt widh Prosadikter (Sju vise m) 122 . 12) genom huggande infälla el. inpassa. IX andra stenbössor hugha i stokka Inv cur Tynnelsö 3 (1443). - genom huggande (bitande) ingjuta. binth thär etriith är hwggit PMSkr 235 . - refl. huggas,
- 1)hugga varandra, tilldela varandra hugg, kämpa. hedhne oc cristne tagha nw at bärias oc huggas nw mz swärdhom loc stingas mz spiwtom Prosadikter (Karl M) 277 . " jon spät ok anders niclisson hyggos appo gatunne " JTb 21 ( 1459) . STb 2: 219 ( 1487) . 2) häftigt värka till. om kroppsdel. stinas äller hwggas klöffwana PMskr 233.
- 2)genom huggande åstadkomma (hål o. d.) wm wintren hwggis en wak wp wm dammen frys PMskr 363. _ Jfr uphugga.