hen1
adv.(adverb)fsvm--hen..ab.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)
och subst. n
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
heen . henn )
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- och subst. n. Se Sdw 2: 1235. A) ss adv. 1) bot. han wille ga heen och fa sig maath ARfstv 65 (1474-75). HLG 2: 46 (1516). en dagekarl, som samma tygel förde heen och körde sanden ther til ib 47 ( 1516) . kastade tet (ɔ det döda barnet) for swynen henn (snarast fel för hem) til loleff olsson jortula by STb 3: 167 (1494). B) ss subst. hädanfärd. giff myn salige siäl eth nadelikit heen SvT70. - Jfr hädhan.