hand1
(substantiv)fsvm--hand..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (15)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
handt STb 5: 313 (1520, Kop) . hant ib 172 (1517). haand: -omen SvKyrkobr 343 . haant Prosadikter (Sju vise m C) 295 . hond(h) SD NS 3: 118 (1416, äldre avskr.)(; GU C 20 (hand 2) s. 76; STb 5: 172 (1517). -ena SJ 2: 313 (1497); ib 316 ( 1498) . -honda GU C 20 s. (hand 2) s. 32, 43. hondht STb 5: 313 (1520, Kop). pl. händer. hender STb 3: 33 (1493) o. s. v. hendir ATb 1: 206 ( 1465) . Se Sdw 2: 1233), *handa band , *handa bok -book ) *handa giordher -giorder ) handa gärning (-gerning), *handa iärn , *handa klappan , handa lös , adj. L. utan händer. JTb 49 (465) . *handa spadomber -spaa- ) *handa styfdher hondastyffdher ) *handa syn hande- ) handa värk , handa värkan handa värke (-verke),
Källans artikeltext (7 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)hand. " iösse percussit nissa cum [!] manv displosa mz flta handene " GU C 20 s. 456 . " lleua ue wenstrhra hondh " GU C 20 (hand
- 2)s. 76. gud hafwer ekke rörth mik mz sinne haant ath jak hafuer ekke faat barn mz edher Prosadikter (Sju vis m C) 225 . SvKyrkobr 343 . MP 4: 99 . " i uttryck avseende handslag (ss bekräftesle el. högtidligt löfte el. dyl.). Se Sdw 2: 1233. han togh i hand mz gwenel iärl at the skuldo swika roland Prosadikter (Karl M) 274. tha kom magnis olsson . . . och reckte fogodin . . . handene i radzsins nerwaro . . . swa ath han skla fornögia broder mattis aff the peningane, som (o. s. v.) Stb 1: 119 (1477). " ib 181 ( 1478) . nic. olsson . . . räckte handenä fore ath gaa vj (6) manna lagh ib 353 ( 1482) . ib 358 ( 1482) . SJ 2: 209 ( 1492) . " huilken gard roland hanom fore rettin medh handh ok mwn vploth " ib 231 ( 1493) . Hist Handl VIII . 1: 53 (1493). SJ 2: 248 ( 1494) . ib 313 ( 1497) , 237 (1502). räkkia handen och wara godh ther fore, ath jakthen skwlle komma in för stockholms sloth BSH 5: 303 ( 1508) . ib 304 ( 1508) . - i uttryck avseende edgång. ingemar fotä och erich j boor, som lagde sina händher å bookene och bodhe sig så gudh til hielp, att (o. s. v.) Trolles Jb Bil 121 (1446, nyare avskr.) . thässe vii witning gingo her strax fram fore rättin ok lagdho sina händer appo bokena JTb 8 ( 1456) . - ss måttsbestäming. handfull, näve. affrad 30 händher pors VKJ 257 ( 1447) . " een hndh korn " GU C 20 (hand 2) s. 117. 2) för att uttrycka riktningen: sida. sith vpbögda stenhus . . . vijdh stora torgit lyggiende pa södra sydan j hörnit pa venstra handen, som man gaar aff torgit til swarthabrödra STb 4: 11 (1504). ib 5: 4 ( 1514) .
- 4)mer el. mindre bildl. oftast i förbindelse med prep. särsk. i uttryck, i vilka genom detta ord åsyftas att beteckna: a) innehavande, förvar, vård, förvaltning, mottagande, överlämnande. Svartb 425 ( 1447) . " han togh hanom i figinde hendir vidh stäkäborgh " ATb 1: 206 ( 1465) . athe wntkomo fongan them fra handa STb 1: 221 ( 1479) . hulkit wij nw jnsat haffue j the werdugeste werduge feders oc erlige gode herrer rigsins raadz hender pa ider nades wegne ib 5: 343 (1521, Kop) . - mädh trone hand, för (någons) räkning, å (någons) vägnar? commissum mz trone handh anthwardat borgat GU C 20 s. 128 . - til troin el. troar(e) hand, d. s.? huilka c march jak antwarder til troen hond verdelighom herre och andeligen fadher, biscop magnus SD NS 3: 113 (1416, äldre avskr.) . " oleff japsson kendes tet han tet samma arff til lsigh annamet haff till troar handh at gömo " SJ 2: 156 ( 1489) . STb 4: 132 ( 1506) . iiɉ mark ortiger . . . som hans stiuffader staffan kortson hade honum fongit til trohare hond för:ne bro per steffanj til nytto ib 5: 172 ( 1517) . ib. " och holle tha [!] lige motte stocholms stadt hennes nade open fore tiil hennes nades troare handt " ib 313 (1520, Kop) . b) innehavande, besittning, egendom. inghan borger eller byman dyrffues til at köpa gestom gotz til handhom STb 1: 442 (1462, Burspr). then pant, som hustrv walborgh . . . pant sath hade j sancti nicolaj port j theris huss och grvndh, thet schal nw alt quit och fryt ware hustw walborge til hender ib 3: 154 ( 1494) . huilket for:de peyter hersze kende sigh plat altzamantz annameth haffue hwat j stenhwist waar j sine fulle anname vnder sine hender ib 4: 91 ( 1505) . thet godz i thenne lansende ligger skal icke komme oss fraa handen Vg Fornmt I . 8-9: 103 (1508). c) kraft, makt, våld, välde, myndighet. fam wi hand a hanom, tha skal han . . . atirkalla sin falska kännedom Prosadikter (Barl) 55. tha klokkare woldr är bör hanom . . . troheth swäria j hans (ɔ biskopens) handom swa sighiande ÅK 57 . " lathet them koma väl the danzkä til handa j gen " FMU 5: 25 ( 1481) . han war skylder vth . . . aff vor slotzherres tienist, swa ath han hade sin hand j gen aff hanom STb 3: 332 ( 1497) . huilken forlichan sich swa forlöp . . . ath the pa bade sydor gaffuo sich aldelis til the gode herrer och oss fram theris egne hedner ib 427 ( 1499) . " ganga enom a hand, underkasta sig ngn, hylla ngn. them som honom wilia a hand gangha mädh the hälga troo " MP 4: 7 . gudz tyänara, honum a handh ganghne medh the helgho troo ib 5: 64 . - til ens hand, för någons räkning, under någons lydnad the tiänä allä til hans handh Fredrik ed Noreen 1466 . hans hermansson . . . kan jntet ärffue, fore thy hans faderbroder haffuer arffuit forbudit til sin handh STb 3: 313 (1496). - halda til en hand, försvara för någons räkning, hålla någon till handa. efftir thet ath han hade holdet honom till hielmekes handh STb 2: 180 (1486). skule wij ware pligtoge at holle stocholms stadt til meninge suerges rigsins radz hondth wedt all äre ib 5: 313 (1520, Kop) . - taka enom fore händer, (egenmäktigt) fråntaga. j tagin tha wan härra fore händers sina rätwisa doma MP 4: 117 . d) våld, våldsam behandling. gripa hand a el. up a, lägga hand på, gripa, fasttaga. mykkel fiinne festhe i wol forre ad han olaghelghea hafdhe grrepit hand oppa en kwynno ATb 1: 12 ( 1453) . - taka hand a, d. s. han gaff loff till ath tagha handh pa honom STb 1: 205 ( 1479) . g) närhet el. avlägsenhet i rum el. tid. en stander forhanden örlogh oc s[t]rider Svartb 112 ( 1361) . hwa som sua hauir ofuer sik bygt honum standir for hand godh ändelyct Vis sten 8 . " at jdhir altidh liggia stoor oc marghfalloghin ärinde vppa handom " SkrtUppb 164 . thätta är een stor fawidzska ällir fawisk tryghet, sliolika haffwa sik j mällan drakana ok blamännena, mädhan dödhin är j handhom, oppa badha sidhor SpV 397 . ib 305, 323 . " ty ath vynttherdaga äro for hendernä " STb 1: 188 ( 1478) . ib 3: 88 ( 1493) , 163 (1494). wppa samma dagh woro alle wedh honena wthan all enest her benckt smalenninghe SJ 2: 316 ( 1498) . her er allrede en stor del af thöm af staden, som tit achte thöm och stycka there köpslagan fore thöm til hender moth opit vatn Hist Tidskr 1: 398 (1508). . . . som langt haffue til andre köpstädher och ey formage at före theres köpenskap tiil vatzstena, swedercöpungh eller andre köpstader langt fra handhen effter salt Priv f Sv st 252 ( 1514) . STb 5: 342 (1521, Kop). Troj 23 . " then tiid thetta alt skedde . . war han ey wild hand " ib 34 . ib 311 . - a händer, till, emot. thagan ioseph cum a händar irl´m !UDDA_TECKEN? Jerusalem) Saml 34: 280 (omkr. 1360-1370). - händer, d. s., i. thet han skulle med skip och goz och sin ffulle fförakt giffuit sigh nedh til richsins ffiende hender danmark STb 4: 249 (1512). k) förstärkande el. utfyllande verbets begrepp. i sht vid koma och gnga för att jämte dessa uttrycka att ngt påkommer el. händer. thät thänne salgho munkin räddis fore, thät kom honum wist til handa Hel män 226. jlla gar tigh j lhandh käre son, mädhan thu ffar swa willer JMPs 428. 5) slag, art, endast i gen. enna handa, av samma slag, enahanda. ok swa fynner jak j mynom hogh thes högxta trefaldoghetzsens ner jak j mynom hogh thes högxta trefaldoghetzsens ena handa byläte J Buddes b 161 . BSH 5: 305 ( 1508) . - ett slags, en viss. GU C 20 (hand 2) s. 43. jnstita . . . enahonda footslidh klädhe ib s. 32 . - fyra handa, fyra slags, av fyra slag. MP 4: 186 . - fäm handa, fem slags, av fem slag. pater moster gar offwer aue mariona j ffäm handa mattho JMPs 461. sin handa, sju slags, av sju slag. Prosadikter (Sju vise m) 151 . - marghra handa ((margha-), många slags, av många slag. utan förbindelse med subst. mångahanda, mycket. än thogh at margha handa (multa) ok othalighin sigias aff sonenom SpV 189 . - aldra handa (alla-), alla slags allehanda. - i alla handa, med allt, inalles. summa aff thet mik toogx ffran j kaskis löper iii!UDDA_TECKEN? hwndragde mark j alla handa FMU 4: 459 ( 1476) . - hvaria handa, av vad slag: vad. inledande indirekt frågesats. at the matto fa vita hwaria handa thät hafdhe thydha Hel män 222 . änga handa (engra-, jngra-), inget slags. engrahanda goth SpV 452 . - utan förbindelse med subst.; intet, ingenting. sedan wiliom wij hederliga hem fara oc jngra handa mera begära aff troyaner Troj 90 . thera handa (ther-), det slags. - utan förbindelse med subst.: sådan, dylikt. jtem vj öre for iiij tomme tönnor, som the sloge bröd och therhande vti Skotteb 394 (1463-65, Kämn). - Jfr ivir-, iärn-, krok-, samnadha-, saminga-, thvär-, vredhis-, vredshand, samt borghana händer, ävensom thäslikishanda.
- 1)verk el. gärning som utföres med händerna. per mansson . . . feste lagh . . . ath mannen ey döde aff handa gerninger och handa verckan STb 4: 58 ( 1505) .
- 1)= handa gärning 1. swa ath han aldre doo aff hans handa wärkom vthan aff retta pestilencia Stb 1: 317 (1481).
- 1)- handa gärning 1. STb 4: 92 (1506).