hämna1
v. · v. L.(verb)fsvm--hämna..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)
hämnas, ta hämnd. med gen. för att betecknad den för vars skull hämnd tages: hämnas (ngn). ey atenast qwinnor borde hämpna hans (ɔ: Hector) wtan ämwäll all wärden Troj 239 . refl. hämnas, 1) hämnas, med gen. för att beteckna den för vars skull man hämnas: hämnas (ngn). warin mik lydoghe oc hämpnins minna manna Prosadikter (Karl M) 285 . ib 316, 319
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
hämpna )
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- hämnas, taga hämnd. med gen. för att betecknad den för vars skull hämnd tages: hämnas (ngn). ey atenast qwinnor borde hämpna hans (ɔ: Hector) wtan ämwäll all wärden Troj 239 . refl. hämnas, 1) hämnas, med gen. för att beteckna den för vars skull man hämnas: hämnas (ngn). warin mik lydoghe oc hämpnins minna manna Prosadikter (Karl M) 285 . ib 316, 319 . Se Sdw 2: 1240. - Jfr ohämder.