gren1
(substantiv)fsvm--gren..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)
det som skiljer sig ut från stammen, gren. han . . . vardh varsse litit honagh wtflyta aff qwistinsgrenom Prosadikter (Barl) 39. ib (Sju vise m B) 184 . GU C 20 s. 294 . "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
green . pl. -ar ) ,
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1) det som skiljer sig ut från stammen, gren. han . . . vardh varsse litit honagh wtflyta aff qwistinsgrenom Prosadikter (Barl) 39. ib (Sju vise m B) 184 . GU C 20 s. 294 . " wjnqwistana giffwa aff sigh grena tha the wäxa giroth " PMSkr 312 . " tha dömpdis han till galghe och gren " JTb 100 ( 1515) . - bildl. del, avdelning. Priv o skyddsbr 188. jac haffwir mic fforbrwtit, j dödhelicom syndom, ellir thera grenom SvKyrkobr 280 . ib 305, 307. thet wii haffua nw stadfäst . . . eder stadzlag och priuilegia i alla matta i sina grena och artiklo Priv f Sv st 190 (1484?). thet är ok första grenyn högfärdhinne, ath vilia synas aff androm vtualdhir MP 5: 26 . Skrt Uppb 254, 256, 358. SvB 309 (omkr. 1500). - Jfr birke-, palm-, vin-gren.