godher¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (9)

1. L.
2. 1)god, väl beskaffad, förträfflig. " tyio gambla ängilska nobela, fulla aff wikt och godhe aff gwl " SD NS 3: 44 ( 1415) . " gawe gudh at iak haffde nakat gut thz honom wäl behaghade " Prosadikter (Sju vise mäst B) 217 . " vnumquodque bonum non pellitur ante duonum eth goth kastar ey thz andra vth " GU C 20 s. 204 . " gudh som är thz högxtä godha " SvKyrkobr 134 . " swa gör ok huart eth guth trä goda frucht " MP 4: 145 . " skär thz smaat i ena putta mz gvth viin " Saml 27: l107. swa ath hans kreffuitta for:ne mattis lutke tackade foe godan klaran rekinschap j myndre och mera STb 4: 43 ( 1504) . - duglig, duktig, rask. Se Sdw 2: 1228. 2) god, dygdig, rättskaffens, bra. o godhaste (bone) ihesu Mecht 85 . " fore thy huar dagh ökäs medh oss thet ondha ok minzskas thet godha J buddes b 162. swa som een koodh wärldhinna jomfru bindher starklika sina spena til saman, thäntidh the böria wäxa, mz brystins klädhe " SpV 119 . - n. abs. gott, dygd, rättskaffenshet. mäktogare är indföt onth än owanth got GU C 20 (hand 2) s. 30. loto oss forstaa . . . ath peder skylte cristiern jntet vtan thet äre och goth war STb 2: 211 ( 1487) . ib 212 . hustrw anna schulle . . . föde . . . sine stwffbarn medh sit egit barn och haffua til äre ok gode STb 3: 323 (1497).
3. 3)ansedd, aktad, hederlig, redlig, förståndig (ss hedrande benämning) i föening med följande karl e. sven. laurens godher swen in päärskyla Svartb 383 (omkr. 1440?). höffuidzmannen . . . bör . . . haffua tilsy, at the goda kara, honum fölgia, ära ferdoge Arnell Brask Biᴵ 18. the gode karla . . . bör wara . . . inghen then annan för godh ib 19 . 6) god, ansvarig. STb 1: 41 (1475), 86 (1477). tesse wore laurens zonesson godh for raguald aruidsson . . . om eth mansläkte ib 128 ( 1477) . ib 149 ( 1478) . och bliffuo bade endregteliga godh fore the erffuedeelar, som henrik wägenär äro tilfalne ib 337 ( 1482) . ib. ib 397 ( 1482) . SJ 2: 303 ( 1496) . HSH 16: 85 (1504, avskr.). STb 5: 34 (1515). HLG 3: 15 (1521). dominus henricus andree loffwadh en sölffskol til gillet, karl guldmidz hustrv är ther god fore ib 20 ( 1522) . " om clerken vil wara god ffor them til retta " Arnell Brask Biᴵ 17. 7) god, duglig, skicklig. en godher (fel för godher) bedyare skal hafwa een godh sönyare GU C 20 (hand 2) s. 27.
4. 8)god, värdefull. SD NS 3: 397 ( 1420) . " ther meth ena koo godha om twa marker tel weld " ib 3: 622 ( 1420) . seldhe nicles diekn sama gardh . . . fore lxxx mark swenska peningha swa guth mynth som ix mark göra ena lögogha mark ATb 1: 23 ( 1454) . otte . . . skal bittala hestin effter ty han war godh tha han köpte honom STb 1: 391 ( 1482) . ib 5: 21 ( 1514) . Stock Skb 191 ( 1521) . " antworde jag daxuerkes karen en batz kedie. got som xij öre " ib 213 ( 1523) . - göra godhan. Se under göra 18. 9) god, passande, lämplig, nyttig. samotracia är en sten . . . han är godher qwinnom rökhter nädhan wndy för moderennas sywko PMskr 491. n. abs. gott, gagn, väl. thz största goth ok nyttoghasta mannen kan göra Mecht 296 . han . . . glädz aff allas thera godha swa som aff sino eghno ib 348 . J Buddes b 168 . " jak takkar ider for ära, kärlek och mykit guth, som j haffuen mik altiidh bewist " FMU 4: 455 ( 1475?) . MP 4: 233 . " kärlekin mädh hwilkom thu skulle . . . rökta hans (ɔ nästans) goth swa som tith eghit " SkrtUppb 61 . " lather honom nywte myn herre goth ath " FMU 5: 18 ( 1481) . " bidiandes idhra naadh . . . at j . . . unnen thet til godhe soom giort äär Scr. rer. suec. II 1: 147 (1431). " Reuterdahl Kyrkohist III 2: 545 (1471?). MP 4: 223 . STb 4: 94 (150), 5: 27 (1514). komber eder noget got viin til handa görer vel oc köper oss eth fat til goda HSH 17: 166 (1523, Brask). HLG 2: 117 (1523). togh jak til lans xxx mark . . . ath til thi förᵈᵉ hws opp retha meth och gilleth til godha ib 3: 73 (1525). ty begärade agamenon dag aff priamo j xxx daga oc priamus vnthe thz tiill godha Troj 179 . 10) god, behaglig. thät litla ok stäkkotta godha som menniskan haffwir aff syndinne SkrtUppb 237 . - n. abs. gott behag, glädje. at alth hänna (ɔ jungfruns) godha skal wara gudz kärlekir, oc thäs sama godha j jämcristins asyn forwarilse SpV 83 . 11) god, lycklig, gynnsam. jönis . . . sporde mästar siga at . . . än han hade nagwr klaghamal til then mannin här star näy sade mästar sigge jak hawir jnte medh hanum wtan godan dag ok godan morgan ATb 1: 142 ( 1461) . " marthin och j ware til hopa swa mangen godh dagh vmginges " STb 4: 97 ( 1505) . - n. abs. lycka. aller almogan . . . wnthe honom gath for syna dygdeliga seder skuld Troj 1 . 12) god, lätt. med inf. exorabilis lis et hoc le goder bidhia Gu C 20 s. 242. 13) god, rundlig, riklig. eth gut math väl mälth väl saman trykt oc väl vprogat MP 4: 111 . blandha t här til stöt salth granth swa thet tw haffwer ena godha stora ämbars grytho fwlla PMSkr 240 . - got ok nogh, mer än nog. Se Sdw 2: 1228. 15) god, välvillig, välsinnad. med dat. haffuir thu noket swa dant härinsons ögha, alth thu githir ekke seeth alth iak . . . är nokrom godhir aff myno MP 5: 158 . 17) god, uppriktig. tha han hona met godh woja feste FMU 3: 200 (omkr. 1440). renholt leeuhussen . . . widerkennis sigh vpborit och annamet haffua til ghoder nögie thusande (1000) mark stockholmske rede peninga SJ 2: 136 ( 1489) . ib. ib 143 ( 1489) , 166 (1490). - n. got, adv. sva got (som, nästan. paffagonie rike som ligger mykith öster wth aldra yterst saa gath Troj 102 . " grecana waro saa gath som offwerwondno ib 114. " ib 138, l167. hon war nw honom j äktescap loffwa saa gaat ib 227 . - Jfr hämnis-, iäm-, leks-. lika-, löns-, nödhogh-, siälf-godher, ävensom väulds got.