fran¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (4)

1. L. A) prep. med dat., som dock stundom, i sht i yngre skrifter, utbytes mot ack. 2) för att uttrycka skiljande, avhållande, befriande. förlust. o. d.: från . . . at skulda myn her bispen sva lenga blifva i syn bedröfvelsa oc fra syn biskopsstol Hist Handl VIII 1: 20 (1464). debet 6 pund smör; vacat; thet är fra clostreno VKJ 276 ( 1466) . dömpdes jngewal . . . til swerdh . . . ath thet ther til kom fran repet, som hans forskullan wart, huilket som skedde for wor keresta nade frves bön STb 3: 419 ( 1499) .
2. 6)för att beteckna avstånd: från. war han aatspordher hurw langht oc wijt, som fiskerij oc notadrätenär liggia wt fran öne SD NS 3: 198 ( 1416) . " jtem v öre for hö oc korn them som fran oss lagho vti enom adher by " Skotteb 344 (1436, Borgm) . " antepenulitimus ma mum thridhi fraan ythersta " GU C 20 s. 26 . 7) för att uttrycka ritning: från. etth höght bärgh, obegriplika storth fran östan (ab oriente) ok j wäster Mecht 50 . twers westan offuer ghatan fran almenningx brwnnen SJ 2: 126 ( 1488) . " ene affbrende malmtompt, ligendes wppa norre malm westan för sandbrone ffram almenningx gaten man gar til sancta clare " STb 5: 233 ( 1519) .
3. 8)vid tidsbestämningar för att beteckna utgångspunkten; från. fran förstnne thär siälin ingöthz thik ok alt til lnw SkrtUppb 49 . 9) för att beteckna sammanhang och omedelbar följd: från, för, efter. aar fra aar thil äwerdhelika tydh SD NS 43: 417 ( 1419) . ib 573 (1420). jtem, . . . (fogden) late scriffua beskatningena beskedelica, stycche fran stycche Arnell Brask Biᴵ 16. B) adv. 1) från, bort. i äre ledoge ok feloge bade til och fraa i edhert behald igen STb 1: 397 (1482). - til äller fran. Se Sdw 2: 1221. - Jfr hvarghin-, hädhan-, i-, langt-, nidhan-, thvärs ivir-, thvärt-, thvärt ivir-, ut-, ut i -fran.