forfara1
v.(verb)fsvm--forfara..vb.1Källans artikeltext (2 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 5)förstöra, fördärva. " tha giordde magnu benktzson sin rät ther oppa at han aldre forfor ara käxe ällir nagat thet i batenom war tha han hade pädhar haralsons bat AT 85 (1458). bringa om livet. quinnan, som barnith hade forfarit STb 3: 160 (1494). - övervinna. thän daghin är wärdhir loff . . oppa hwilkom thu min kära fru sancta elizabeth ädh sighe forfoor thän gambla renlifsens owen " SvB 401 . 6) förlora, förspilla, förverka. haffuer war nadugo herra koningsens nade forbudit v at föra allahande ethena ware ok hesta widher xl (40) marck bodh ok gosset medh forfaret STb 1: 444 (1462; burspr.). - refl. forfaras, förstöras, fördärvas. mathin är redha oc forstar oc forfars Hel män 262 .