ORDBOK · FISKARE (SOD-SUPP)
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP

fiskare1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--fiskare..nn.1
Andra poster med uppslagsordet »fiskare» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (10)

fiskjarefiskara baterfiskaer-fiskare drängerfiskara husfrufiskere hwstrufiskara sonfiskara svenfiskara thorpfiskart
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
fiskareperson som har till yrke att för egen el. annans räkning driva fiske. &quot

fiskare, person som har till yrke att (för egen el. annans räkning) driva fiske. &quot

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

fiskjare FMU 3: 56 ( 1433?) *fiskara bater fiskaer- ) *fiskare dränger , *fiskara husfru fiskere hwstru ) fiskara kätil (fiskare ketill), *fiskara son , *fiskara sven , *fiskara thorp fiskart )

Källans artikeltext (1 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. fiskare, person som har till yrke att (för egen el. annans räkning) driva fiske. " stadzins fiskara mugho fri ok ohinradhe fiskia i allom crononna oc rikesins almennings watnom Urk Shist I. 4 (1436). tha thyker oss äptirscriffna ärffuodhis folk oc ämbitzmän widhertorfftelike wara . . . fyre daghlike fiskara til conuenten etc SVkl E 161. ib. thet omak, som landbone hafwer wm wintrin for clostersens fiskara skuld " VKJ 268 ( 1417) . ib 62 (c. 1500) . kötmangere, fiskare, bagare ok alla andra embitzmen giffwa mögelik köp epther tidana STb 1: 438 (1460, burspr.). PMSkr 125 . " ffiscarana til lincöpingx gard, the i roxen fisca skulu 'arnell Brask Biᴵ 28. " ib 7, 29 . - ss tillnamn. hustrv mettha anders fiskare hustrv HLG 1: 69 (1456). ib. ib 75 ( 1470) . STb 1: 16 (1475), 84 (1476), 186 (1478). SJ 2: 81 (1482), 122 (1488). SSkb 3 (1501-02), 19 (1501-02). HLG 3: 16 (1521), 19 (1522 etc.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.