fasta3
v.(verb)fsvm--fasta..vb.3fasta, avhålla sig från (visst slags) föda
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- fasta, avhålla sig från (visst slags) föda; hålla fasta i religiöst syfte och efter kyrkans föreskrift. knwt gest . . . hade fastadh ok bött epter peder mölnare, som han tog aff daghom STb 1: 74 (1476). faste til watn oc brödh thre frendagha Abedval i Vkl 99. some wilia ey fasta the fasto som the hälgha kirkia hafffwer sat SvKyrkobr 31 . cristin gudz almoghe byriadhe til ath fasta longa fastona MP 5: 184 . Sdw 2: 1214.