ORDBOK · EGHIN (SOD-SUPP)
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP

eghin1

adj. · adj. L.(adjektiv)
Lemgram: fsvm--eghin..av.1
Andra poster med uppslagsordet »eghin» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (13)

eghieneighineignaneighnaeighneeyghineijgenäginägenägienjeginenghnomengno
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
egentillhörande el. tillkommande ngn enskilt. &quot

egen, tillhörande el. tillkommande ngn enskilt. &quot

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

eghien STb 5: 85 (1515) . eighin: -it Svartb 347 ( 1484) ; eignan J Buddes b 174 ; eighna Mech 253; eighne SvKyrkobr 196 . eyghin: eyghna Mecht 254 . eijgen STb 5: 248 ( 1519) . ägin Skrt Uppb 225, 226, STb 5: 1231 (1516), 122 126 etc.: -ins SkrtUppb 224 ; -ith Nio hand rör Vkl 230. ägen: -s STb 5: 119 (1516). ägien SJ 2: 272 ( 1495) . STb 4: 336 (1513), 5: 82 (1515), 117 (1516), 119 (1516) etc. ägyen ib 126 (1516). jegin: -it (trol. felskrivning under inf. av det följ. ordet jern) Skotteb 44 . dat sing. m. enghnom Neuman Vikbal 78 (1453). dat. sing. n. engno Svartb 131 ( 1366) , 460 (1456)),

Källans artikeltext (1 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. 1) egen, tillhörande el. tillkommande ngn enskilt. " priuatus . . . veder skilder ok eghin " GU C 20 s. 485 . " mullughagialith aff scarum, swa som äär twa ärtogar aaff hwari stuwo lii scarum oc ena örtog aff hwariom theem sit eghit bröd äter thär saman stadz VgFornmt III 7-8: 157 (1384). giorde jak ena gldra til tiuvekellaren ok jt gern ther tuert oueer af mit jegit jern " Skotteb 44 . - sit (thäs etc.) eghi, sin (dess etc.) enskilda egendom. hulka messur wii tilplictum chorales daglia oc ewerdeliga vppe haalla skulande vid hans altare, hulkit han hawer i waro kirkio bykt oc fulkomat aaff sino egno VgFormt III 7-8: 157 (1384). hände thet swa, ath qwärinin skaal byggias aff nyio. thet skall clostrid aff sino egno ghöra VKJ 240 ( 1447) . äpther thät the tompth och jordh watzstena kloster rättherligha til höre och ärw thes äghit j äwärdeliga ägho Nio handl rör Vkl 230 . - eghit göra, tillägna (ngn ngt), överlåta (nt åt ngn) ss egendom. med ack. och dat. affhänder iak mik . . . the forda bodh . . . ok eghna gör iak hona for:dom jacobe SD NS 2: 818 ( 1414) . " for then sculd afhänder jach mik . . . for:da gard och eghnan gör jach han for:dom niclisa pinkhana . . . til äuerdelika ägho " SD NS 3: 382 ( 1418) . proprio as are til egna oc egigöra GU C 20 s. 495 . - eghit namn, egennamn, nomen proprium. jesse är eghit nampn, oc heth honung dauidz fadher jesse JMö 96. - eghin vili, egen vilja, egenvilja. varu ägin vili forbiudoms vi at göra medhan scriptin sigher oc, vänd thik fran thinom ägnom vilia oc bidiom vi gudh ij varom bönom at han vilia skal varda ij os SkrtUppb 225 . " var herra sigher ij lästinne jak kom ey at göra min ägin vilia vtan an vilia som mik vtsändä. oc siger scriptin ägin vilia skal hawa pino oc videhertorft " ib 226 . " manga systra gifua vt hadhe mat oc ööll . . . oc annat tolkit thätta synis dragha til eghelikheet oc eghnan wilia " FOVkl 211 . af syndom oc lastom som är thankana oc tungana oc öganan oc handana oc fotananna oc ägins vilia Skrt Uppb 224. - eghin kärleker, gegenkärlek, kärlek till sig själv. människionna eghin kärleker ok älskmadher hindra at faa gudhz kärlek . . . ok ty at wi maghom fulkomlic älska gudh bör os fulkomlica hata os SkrtUppb 78 . 2) i substantivisk anv.: livegen, trälbunden, träl. j allom theres gerngom ok thankom äru the diefulsens eighne ok thiänäre SvKyrkobr 196.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.