domber1
(substantiv)fsvm--domber..nn.1tillstånd, förhållande, väsende, beskaffenhet
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1)tillstånd, förhållande, väsende, beskaffenhet. Se Sdw 2: 1208. 5) beslu. jngen there kan mere onth görä än gudz doomer ok tillaat hanom tilstäder Sv Kyrkobr 185. 7) dom, domshandling, domstolsförhandling; särsk. om yttersta domen. haldä enä messä i hwariä hwkä til doman fore sancta byrgittä altare SD NS 3: 150 ( 1416) . " eth tekn at sanna almennelcia wpresilse tilkommande wm ytarsta domen (in signum vere resurrecionis) " Mecht 99 . - Jfr härads-, häradshöfdhinga-, konungs-, lagh-, laghmanz-, manilsa-, värulds-domber, ävensom alder-, arm-, barn-, barns-, eghin-, gudh-, hor-, hälghe-, iungfru-, klärka-, krank-, kristin-, känne-, läke-, lär-, man-, mö-, qvin-, siuk-, spa-, sven-, thräl-, villo-, vis-, änkio-domber.