ORDBOK · BRÄNNA (SOD-SUPP)
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP

bränna2

v.(verb)
Lemgram: fsvm--bränna..vb.2
Andra poster med uppslagsordet »bränna» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)

brennabrännas

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

brenna ) *bränna sik , bränna sig, ådraga sig brännskad. Jfr Sdw 2: 1204. män tw bränner tiig om syde nar tw gaar for när elden Troj 175 . - refl. *brännas , brinna, brinna ihop. förwar tith sädekorn ath thet ey möglis äller brennas Brasks Cal 264 . bränna nidher , brinna ned. then badstugu wiid norreström, som nidher är bränd HLG 1: 115 (1475). bränna up , brinna upp. hwi brännir tha op klostir ellir kirkior SvKyrkobr 112 . bränna sik up , bränna upp sig själv, förtära sig själv, förtäras. the som ey bära nogh wathn pa kalken j släktingenne the fordärffwa kalken ty han brenner sigh wp oc bliffwer som aska PMskr 361. - Jfr benom-, iärn-, nidher-, saman-, ut-bränna samt half-, o-bränder, ävensom brinna.

Källans artikeltext (2 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)bränna, märka (med brännjärn). laath brenna föl skuut oc hesta som utslaas scola oc läg a them lönmerke för trätte skul Brasks Cal 266 . - bränna, genom brännande bereda. brenna kalk PMskr 360. - bränna, destillera. ath brenna eller selie nagata brenth wyn STb 1: 424 (1494; burspr.). StÄmb 152 ( 1503) . - bränna, sveda? blästhe aff sin mwn orena oc brände flodher mädh aldra wärssta lwkt JMPs 228. - bränna, förorsaka sveda. Jfr Sdw 2: 1204. thär brindher (för brännir, lat. urit) ekke lastanna ok kötlika rörilse nätla SpV 493 . - bildl. bränna, förtära. bätre är at människian giptir sik än offmykit brännas aff skörom lustha MP 5: 97 . 2) brinna, brännas, uppbrännas, förtäras av eld. brinna upp. Se Sdw 2: 1204. thet händher breffwen brenna ällir borthkomma PMSkr 193 . brinna, glänsa, lysa. thär bränir (ardet) kärlekxsins wiola SpV 4+3. - bildl. brinna, låga. hon var bern nande mz gudhlicom kärlek innantil oc vtantil NIo kap ur Bir 23 .

Hänvisningar i artikeln

Se Sdw (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.