blyghhet¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (3)

1. 1) blygsel (för att göra el. visa ngt). paris afflagde all bliwghetz skyggeliga mörker oc steg astad oc satthe siig j thz säthe som näst war drotning helene (paris omni pudoris omissa caligine sessioni helene vicinius appropinquat) Troj 63 . - blygsel (över ngt). man skal storlighe blyghe segh for gudh af syn syndzens fwlhedh blyyheet är een stoor bood for synden SkrtUppb 437 . - blygsel, skamkänsla; blygsamhet, ärbarhet. mannin blyghis enkte vtan glädz oc rosa sik thär af: at han giordhe illa, thät är än nakur bliughet i quinnone, än j mannenom är engin, vtan hällir swa oppenbar ilzska, at thän haalz for en dare som ekke kan öwa sik i tholko Hel män 135 . - kyskhet, renhe. hel hälagh jomfru . . som . . . hälghadhe okränkta oc osmittadha thina mandoms tokth oc bliugheth SvB 369 (början av 1500-t). j blandh dygdher, är renlekin främsta dygdhen . . . thy findhir jak enkte lusteligharen, ällir gangligharen, än thala mz thik om blyghetena (pundicitia) SpV 11 . 3) skam, vanära, skymf. lydhir . . . nokor nokra skam ällir blyughet, tha brännir iak allir jnnan, swa illa ltykkir mik thet wara MP 5: 22 . ther (i det övre helvetet) är . . til sielena sygget (ɔ: stygghet) fasan reddoge skam ok blyghet SvKyrkobr 212 . - Jfr oblyghhet.