bedröva1
v.(verb)fsvm--bedröva..vb.1plåga. "
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 2)pret.plåga. " myn dottir . . . befräffuis (vexatur) storlica aff dyuäflenom " MP 5: 206 . part. bedrövlig, sorglig. j thenne bedröffwade wärldhinne MP 5: 172 . - som bedrövar, som bereder sorg, sorglig. lat warda bedröft j mik alt thät som minne siäl är skadhelikith SvB 70 (c. 1500).