þighia¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (6)

1. L.
2. 1)tiga. " muteo . . . tere . . . wara oc warda dwmer oc thygha " GU C 20 (hand 2) s. 168. confessor . . . spyri alla almenneligha aat, om än the haffua hafft friith wal loc them thiande ellir samthykkiande opläsi ginstan confessor . . . scrifftena huru scrutinium är til gangit alment oc openbara Abbedval i Vkl 79 . " j haffwin litsla snille mz idher vm hwar idhra ma ey frälsa mik en dagh wm iak gither warit thiandhe " Prosadikter (Sju vise m B) 178 . han . . . biddhe thighandhe epther sinom fadher ib 179 . " ta komo thär jngangande twe okända vngha mwnka . . . ok ginge swa tyste tiande ather tädan " MP 4: 274 . " sade han til oleff scruffuere: swer och thu swa dan en edh. tha thagade han och tigde stylle sTb 3: 13 (1492). enghen twngha skulle tighya oc engxsens hiärta lätisa ällar slyögth göras i gudz lwffui " JMÖ 127 . - med prep. ezcehiel prophete tigdhe ok ekke mz hwat wärdoghom hampn äwärdhelikin gudh först kläddhe sina älskeligha siäl (nec ezehiel tacuit quante dignitatis ornatu dominus . . .) SpV 126 . " ok än wm iac wille thighia biudhir war härra stenomen oc the skula ropa, thy ma iac ey thighia vm mins härra ieronimi loff (cum si taceam, lapidibus jubetur clamare? Certe loquar, et non tacebo, totis viribus et nisibus laudare Hieronymum) Hel lmän 165. - med objekt. tiga till, besvara med tystnad. sprode waar herre . . . hustrv könne til, om hon sich achtet hade til sin bonde offuer til lubeke eller hon bliffua wille . . . huilket hon lenge tagade. vppa tet sizsta swarede hon och sagde . . . " STb 3: 98 ( 1493) . swarade war höffuitzman henne: icke loffuede . . . j swa siisth . . . huilket hon och thagade ib. 2) förtiga. huru hon är nidherfallin j fordaarffwit, thz är syndinna swalgh, lthz är bäthra thia (quomod voraginem inciderit melius est silere) SpV 127 . " thätta är ekke teghat aff gudz ordhom, thz är the hälgha scrifft (Itane sermo divinus ista reticuit) " ib 314 . the ordh jach opta aff tik tilforen hört hauer otwingat, thöm tyger jach ey epter (ɔ efteråt) STb 2: 246 (1488). ath hustru birgitta . . . haffuer gerth skomagares hustru jntet ath swara, epter hon swa lenge haffuer tagth sin reth ib 294 ( 1488) . mädhan hympane kungöra gudz äro . . . bör ey människione gudz loff thighia (silere debet rationalis creatura a laude Dei ..?) Hel män 165 5) part. pres. tyst, ej högljudd. þighiande mässa, del av mässan (canon missæ) vilken läses med låg röst och vilken utgöres av nattvardens instiftelseord samt böner som föregå kosekrationen. Jfr Sdw 2: 1318, B. Sjöros, Äldre Västgötalagen 133 ff., M. Ahlberg, Presenparticipet i fornsvenskan 15 f-, C.-E. Thors, Den kristna terminologien i fornsvenskan 248 f. thär mädh böriade han (ɔ en klockare) the dyraste ordin läsa som prästin las j tiande mässona MP 4: 139 . - Jfr forthighia.