ärva2
v. · v. L.(verb)fsvm--ärva..vb.2ärva. "
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- ärva. " thän ärfþalwt som minne husfrw faþer . . . ärþe (sic!) i Möre " SD 8: 228 ( 1362) . (Riddaren Karl Ulvsson tilldömer vid räfseting Jöns Brudsson) alt thet gooz han laghlika erphde ib 8: 550 ( 1364) . " alt myt gooz som jak ärft hawir " ib 10: 45 ( 1371) . " alla the lutte som min hustru . . . ärffdhe effter sin broder " ib 10: 122 . " min ärffadel iak ärpde äpptir min fathirbrothir " JämtlDipl 147 ( 1397) . " wii moghom ärwä warom foräldhrom " SD NS 3: 166 (1416). oc erffwar nogher bonde . . . nogot goz . . . j staden KTb 6 ( 1471) . " hulkin iord som war hans retta afflinge iord oc jcke ärffuad Uppl Lagmansdomb 7 (1490). en hallwan gardh som Lasse pryss sson ärdä epther ssin ffadher " ATb 3: 246 ( 1511) . hans hustrv foor he aff j syndagx med alt thet her eruart war STb 5: 338 (1521, Kop). - Jfr samärva.