ORDBOK · ÄRIA (SOD-SUPP)
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPPHuvudverkets Ä-svit i källfilen

äria1

v.(verb)
Lemgram: fsvm--äria..vb.1
Andra poster med uppslagsordet »äria» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (3)

ärimfpardho
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
ärjaplöja. eg. loch bildl. ey wilia the äria eller plöghia MB 1: 136 . &quot

ärja, plöja. eg. loch bildl. ey wilia the äria eller plöghia MB 1: 136 . &quot

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

är MELL B 1: pr. li var.; firi är ÖGL B 9: s. ärr ib; UplL V 12: pr. imfp. arþe ÖGL B 9: s. pl. 3 pers. ardho Bir 2: 132 ; MP 1: 197 . part. pret. arþer: -um SML B 3. n. art: firi art ÖGL B 9: 8 i var. aarth Di (Cod. B 321),

Källans artikeltext (1 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. ärja, plöja. eg. loch bildl. ey wilia the äria eller plöghia MB 1: 136 . " the mwnka the äro graa ok boa a land äria ok saa " RK 1: 533 . Al 5943, 6077 . " fäm ygxna ökia äriande iordena " MP 1: 197 . ygxnene ardho ib. " världinna älskara sighias äria som ygxn " ib 198 . " rom är sua som thän akir owir hulkin thitzla äru opuäxste, thy skal thänne stahdin först rensas mz huasso jarne oc sidhan mz eld oc ther äptir ärias (arari) mz öxnökiom " Bir 2: 104 . jak skal äria (arabo) iordhena j dom oc dröffuilsom ib 4: 81. iak wet huru wärldin är skipadh ok huru som (för hon?) skal yrkias ok ärias (quomodo excolenda) ib 1: 298 . " ä hwar han (draken) tog i jordena mz sina klör, tha war som thz hade warit aarth (Cod. A ardat 83) " Di (Cod. B) 321 . - plöja, fåra, göra el. åstadkomma fårro i (ngt). allir hans licamme sarghadhis oc flängdfis mz gadda gislom lhulka som ey at enast bort rifwo kötit vtan suasom ardho allan licamman (non evellendo sed sulcando totum corpus ejus laceratur) Bir 2: 132 . - Jfr firi äria.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.