ängin1
pron.(pronomen)fsvm--ängin..e.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (147)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
änghin Bir 5: l28. ängyn VGL I J 13: 4. ängen VML II Ä 7: 2, M 25: 1; SD 5: l479 (1345, nyare afskr.); Bu 72, 144, 146, 149, 153, 177, 190, 203, 395, 519 ; MB 1: l101; Di 75 . änghen Bu 24, 2, 130 . enginVGL LIII 71; UplL Kk 3; SML B 8: 3; StadsL Kg 13: 3; Bil 105, 255, 646 ; KS 9 (20, 9) ; MP 1: 289, 2: 211 ; BSH 1: 185 ( 1386), 2: 68 ( 1399); SD NS 1: 8 ( 1401); ST 242, 479 ; MB 2: 241 . enghin VGL III 70â Bil 631, 650 ; Bir 4: 3 ; MB 2: 356 . engen Bu 146, 203 ; MEG (red. B) 59, 60; EG 64 ; ST 241 ; MD (S) 256 (på tre st.); RK 2: 8868 ; Di 10 ; MB 2: 275 ; Lg 220 . enghen MEG (red. A) 55 ; Di 238, 259, 273, 281, 297 ; Su 38 ; Lg 3: 181 . engn VGL III 32. enken Di 259 . ingin VGL I A 23, II K 72: pr., J 32, Forn 47, Add 6: 3, IV 19: 1; Bjärk 20: pr.; KS 9 (21, 9) ; SD NS 1: 141 ( 1402); EG 64 (på två st.). inghin Lg 3 . 115. ingen MD 14, 316 ; RK 3: 1550 ; BSH 5: 116 ( 1506) ; 146 (1507); FM 424 ( 1509) . jngen MP 4: 248 ; Lg 197 ; LfK 216 ; SO 29 ; PM 30 . linghen Di 237, 263, 266 ; FH 4: 16 ( 1451); BSH 5: 133 ( 1506) , 183 (1507). jnghen LfK 53 (på två st.). ynghen Gers Frest 55 . eingen SD NS 2: 125 ( 1409) . " einghen " MEG (red. A) 55 . ejnghen MEG (red. A) 55 (på två st.). eyngen FH 4: 16 ( 1451) . eynghen Gers Ars C 1. f. ängin UplL Ä 22: pr.; VML LI M 27, II Ä 17: pr-, MB 1: 53, 147 ; KS 18 (46, 20) ; Bo 76 ; GS 28 (1375, orig.) ; Fl 724 . ängen Bu 10 . änghen ib 78 . " ängun Upl L Ä 22: pr.; VmL I B 22: pr., 38: 2, 45: 4. ängon " VML II Ä 17: pr-, M 21: pr., B 2: l5, 12: pr., 14: 3, 17: 4, 18: pr., þg 5. engin MB 1: 11, l198, 297; MP 2: 210 . enghin GO 212 ; MB 2: 299 . engen MP 1: 46 ; VKR 80 ; RK 2: 1814 . enghen Di 225 ; LfK 145 . jngen LfK 252 ; Gers Frest Inl. ynghen ib 45 . eingin SD 1: 669 (1285, gammal afskr., på två st.). eyngen Gers Frest 1 . eynghen ib. ln. (nom., ack.). äkki VGL I A 23. äcke VML II M 30: 10 i var. ekke MB 1: 195 (kanske att fatta ss adv.). ikki VGL I J 2: 1, II J 2, 3, lUtg. 14. iki i bI J 2: 2 (på de fem sistnämda ställena i förbindelse med vätta, vätte); jfr äkke, adv. änke VML II Kr 26: pr. i var., M 430: 10 i var., 31: pr. li var. ängt Bu 145 . enkt ST 341 . änkti SML B 24: äncti VGL IV 12; UplL KK 7: 7, 14: 3; Bjärk 1: pr.; SD 5: 561 ( 1346) . änkte SML þinfa 12: 1; Bil 109, l965, 973; Pa 4, 5, 8 ; KS 21 (52, 23), 76, 83) ; MB 1: 13, 93 ; KL 164, 165, 173 ; Bo 77, 85 ; Bir 3: 385 ; Fl 454 ; Al 6084 . äncte VGL II Utg. l14 ivar.; VML LII Kr 6: 6; SD 5: 637 ( 1347) . änktä HelsL J 3, V 15. ängkte Bu 494 ängti VGL III 49; VmL I þg 6; HelsL Kk 15: 2. ängte ÖGL Kr 26: 1, Vaþ 32: 3; SD 1: 669 (1285, gammal afskr.), 6: 129 ( 1349); Bu 27, 153, 171, 174, 176, 184, 206, 420, 515 ; MB 1: 31 ; BSH 1: 192 ( 1387) . änghte Bu 7 . ängtä VGL I B 9; BYH 1: 168 ( 1360, nyare afskr.) . äghnte SD NS 1: 678 ( 1407). ägnte SML G 6 i var. änti Bjärk 14: 14. änty SD NS 1: 484 ( 1405) . äntte ib 19 ( 1401) . ägte Bu 5, 19, . 20, 21, 144. äghte ib 27 . " ägkte ib 153. enkti " SML G 5: pr., 6 enkte Bil 87, 650 ; BSH 1: 132 ( 1371); Bo 77, 176 ; Gr 261, 309 ; MB 1: 13, 238 ; KS 19 (47, 20) ; ST 491 ; Al 5948, 5960, 5972, l5977; LfK 129 ; MB 2: 275 ; Di 162 . encte ib 157, 252 . enckte ib 8 . lenchte SD NS 1: 300 ( 1403); RK 2: 1517, 1519 ; Di 72, 74, 76, 86, 90 . eknti SML G 6, J 4: 1, 5: pr. 115; SML B 25. engte Bu 526 ; MB 1: 295, 296, 320 ; Lg 45 . enghte MP 5: 186 . lenghte Bil 85 . engta VKR 65 . eghnte SD NS 1: 379 ( 1404) . " enti Bjärk 28. enthe " Di 228 . entä Lg 3: 95 . eghte Bu 8, 22 . enchtit Di 44 72, 74, 76 . enktet RK 1: 2406, 2228, 2413 . enchet Di 10 . incti VGL II K 17, 39. inkte Gr (Cod. B) 402 ; Ansg 227 ; PK 239 ; Lg 447 ; SO 4 . inkthe ib. " incte " VGL II K 41, 53, 72: pr., 73: pr., Utg. 14 i var. jnkte Bil 650 ; VKR 58 ; LfK 58, 129 . ingti VGL II A 12, 24, 32, R 28, Forn 8, 49, Add 2: 4, 4: l5. ingte Bir 4: (Avt) 177, 178, 180, 184. ingthe HSH 24: 152 ( 1518) . inte MD 11 ; Di 289 ; BSH 5: 133 ( 1506) ; HSH 24: 153 ( 1518) . inthe VGL V 3; RK 1: 201, 3: l1322, 1582; Di 272 ; MD (S) 202, 260, 287; Lg 3: 351 ; BSH 5 . 116 (1506); FM 602 (1512-13). jnte RK 1: (sfgn) s. 176; LfK 29 . jnthe Di 252 ; MP 5: 7, l220; MB 2: 276 ; Su 284 . inta Lg 3: 75 . inthä GO 117 . inchtet BSH 4: 188 ( 1495) . inthet MD 8 ; RK 1: 3873, 3: (sista forts.). 5000; BSH 5: 161 ( 1507) ; FM 424 ( 1509) . intedh BSH 4: 293 ( 1501) . ynte Gers Frest 45 . ynthe ib 5, 20, 28, 30 . einkte Prosadikter (sju vise mäst., B) 179. eintigi SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). eignti VGL III 119. eynkte Lg 3: 364, 379, eyncte BSH 3: 78 ( 1454); RK 2: 5815, 7373 ; Di 213 . eynchte ib 213, 243 . eynchte ib 46 . eyknte LB 2: 92 ; jfr Rättelser s. 49. eynte Gers Ars A 2, C 2. eynthe Gers Frest 13 . eynthe Bir 4: 161, eykte GO 266 . eychte Di 224 . ack. m. ängin VGL I K 22, Form B 11: 1; ÖGL E þs 1: 6; VML II Kg 2: pr.; SR 11 ; Bil 235, 236 ; MB 1: 182, 198, 469 ; KS 25 (61, 27) ; Bo 77, 120 ; Bir 4: (Avt) 178; GO 774 ; Fl 1153 ; Fr 2488 ; Iv 579 ; Al 6044, 6395 . änghin MB 2: 404 . ängen VML II Kg 7: 6; Bu 14, 150, 168, 499 ; Di 27, 74, 87 . ängan KS 32 (81, 34) . ängän SR i VAH 25: 286 ; Al 6079 . engin Bu 509 ; Ans 223; VKR 33 ; RK 2: 4827 . enghin Bil 85, 86 ; KS Fragm. 15. engen PK 241 ; Di 6, 75 ; Lg 3: 463 . " enghen ib 455; " Di 259, 263, 280, 297 . jnghin MP 5: 7, 158 . ingen MD (S) 287 ; RK 3: 1278, 1337 ; BSH 5: 117 ( 1506) , 133 (1506). jnggen LfK 87 . inghn BSH 5: 116 ( 1506) . 133 (1506). jnggen LfK 87 . inghen BSH 5: inghan MP 5: 9, 87 . jnghan ib 158 . f. änga VGL I Md 5: pr.; MELL G 10: 2; Bu 175, 186, 493 ; MB 1: 33, 75, l98, 182; KS 3 (5, 3) ; Bo 158 ; Bir 3: 20 ; MP 2: 16 ; Fr 673 ; Al 4283, 6055 . ängha Bu 27, 73, 491 ; Bil 871 . ängä UplL Kk 4: pr., Ä 22: pr., V 17: 5; Bjärk 1: pr. ängia Al 6076 . " ängu (i förbindelsen änguledh) " KS 46 (118, 50) . ängo VML II J 2: pr. i var. ängin ib Kr 6:; 7 (genus dock kanske ej säkert). enga SML B 9: l3. engha Bil 650 ; LfK 36 . engä Bjärk 27. engin RK 2: 4826 . engen FM 322 ( 1507) . enghen Di 253, 263 ., inga VGL II J 32; RK 3: 1295 ; Lg 3: l83. jnga LfK 43 ; Lg 818 . ingha Bu 24 (möjl. pl.); MP 5: 12 ; RK 3: 1281 ; Lg 3: l128. jngha MP 5: 166 . ingä VGL I J 13: l4. ingen BSH 5: 117 ( 1506) ; FM 424 ( 1509) . inghen BSH 5: 116 ( 1506) . jnghen FM 562 ( 1512) . ynga Gers Frest 10 . yngha ib 21, l27, 28. eynga ib 1 . dat. m. ängum ÖGL Eþs 7: 1, Dr 9: 1; Bjärk 14: 6; MElL Kg 11: pr.; SD 5: 567 ( 1346); SR 18 ; Bil 243 ; Bir 4: (Avt) 185 . änom VML II Kr 10: 2; Bu 15, 149, 524 ; MB 1: 101 ; KS 26 (66, l28), 30 (75, 32); Bo 78 ; Bir 5: l117; Al 5977, 6444 . änghom Bu 3 ; Bir 5: 28 . engum VGL II Add. 7: 19. engom ST 491 ; Di 161 ; RK 1: 811 ; MD (S) 210 ; Lg 220 . enghom Bil 647 ; Lg 930 . ingum VGL II Fr 11 . inghom Ber 267 . jngom MD 395 . inghom MP 5: 12 ; RK 3: 1289 . jnghom LfK 114, f. änginnne ÖGL B 14: 1; VML II Ä 19: 2; SR 2 . ängi VML I B 34: 1; KS 26 (66, 28) . enge MP 2: 210 . n. änoge VML II M 31: pr. i var. ängu ÖGL Eþs 1: 2, 3: l1; UplL Kk 11: 1; VML I M 20: 1; VBil l270. ängo VML I Kr 5: 3, II Kr 10: 1, Kg 4: pr.; Bu 199 ; SD 5: l477 (1345, nyare afskr.); BYH 1: l182 ( 1378); KS 16 (40, 17), 47 (119, 51) ; MB 1: 35 ; Bo 159 ; Iv 5242 ; Al 6126, 6637 . engu VGL III 116; SML Kk 5: 1. enggu FH 3: 5 ( 1353) . engo BYH 1: 178 ( 1378); SD NS 1: 20 ( 1401); SJ 8 ( 1423); MP 2: 210 Ber 278 ; Su 38 . enggo SD NS 1: 8 l( 1401). engho SD 6: 65 ( 1348); MB 2: l301; Su 38 . engha ib 98 . ingu VGL II fr 13. lingo SD NS 1 . 12 ( 1401), 20 ( 1401). ingho MP 1: 45 . ingha RK 3: 1301 . gen. m. änxi UplL Ä 1: l2. änxe VMO II Ä 1: 2. änksins KL 174 (på två st.). änxins KS 24 (60, 26), 61 (153, 67) . ängsins KL 165 . ängxins Al 6224 . engsis VGL II Add 7: 20. engsins ib 1 A 9: 1. enkxsins ST 244 . engxsans Lg 3: 632 . engsins Bir 5: 134 . insigins VGL II A 13, 16. insignss ib I A 12: 2. einngxsins ib II Add 7: 20 i var. inghens MP 5: 81 . jngens LfK 114 . f. änginnä SR 11, 29 . änga Al 7072 . enga ST 7: Al 7062 (på samtliga ställen i förening med handa, i hvilken förbindelse äfven engin förekommer; se hand 5). n. ängsins ÖGL G 16: pr.; MELL Eþs 13. änghsins ÖGL R 13. ängxins MB 1: 34 . engxis MELL LEþs 43 i var. ing sins Bir 4: (Avt) 179. pl. nom. m. ängi UplL Ä 25: pr.; SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). änge VML II Ä 20: pr.; MELL G 7: 1; SR 20 ; Bu 15, 167 . enge MB 1: 320 . enghe Bil 647 . jnghe SO 29 . f. (nom., ack.) änga KS 36 (944, 39) ; Bo 158 ; Al 6296, 6322, 6235 . n. (nom., ack.) ängin ÖGL R 23: pr.; Bil 847, 904 ; KS 16 (40, 17) ; Gr 261 ; Al 6083 . ängen Bu 6 ; KS 3 (6, 4= ängun VML LI M 5: 1, 27, B 11, 12, 19: pr. ängon VML II Kr 20: 1, Ä 9:; pr., M 21: pr., 24: pr., 26: 1, 30: l2, B 18: pr. engin VGL LIII 50; SML G 5: pr., Bjärk 32: 1 (på två st.). enghin Bil 450 . ingin VGL II Forn 38; Ber 148 . inghin MP 5: 63 . " jngen Fm 510 (1511). yngh en " Gers Frest 20 . ack. m. änga Fl 216 ; Di 87 . enga ST 471 . engha MB 2: 37 . inga BSH 5: 122 ( 1506) . dat. ängum ÖGL Ä 6: 2. ängom SD 5: 562 ( 1346); MB 1: 456 ; Al 6037, 6082 . angom (för ängom) Bu 72 . engom Bir 5: l104, 123; St 240; Lg 3: 704 . ingum VGL II K 72. 1. ingom SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). jnghom MB 2: 233 . gen. ängrä UplL Conf. änga SML Conf.),
Källans artikeltext (6 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)någon, npgon som helst. efter föregående negation, vanl. aldrigh. thu skalt enkte okir taka aff engom man ST 491 . iak gäther ey soffwith ingha nath Lg 3: 128 . " thu wil enkte ängom känna " Al 5977 . " aldre föddis änkte barn, än ey ware nakar wäxen man för som fadher matte wara " MB 1: 93 . " the wärldin som os haffwer warith vndr giffwin . . . sände os aldre änghin tholkin dödhan " ib 2: 404 . han skadär aldrik engin man mer Va 13 . han (ɔ: kärlekxsens lughi) bran swa hetelika i mik, at aldrigh enghen törstogher astundhar swa til klarasta watu källo, ällar aldrigh nakor liggiandhe för dödhenom kunne swa hetelika stwndha helsona oc liffwet . . . som iak . . . törstadhe . . .at frälsa wsla syndhara Su 38 . " j then tima war aldre engen sadann man föd " Di 12 . " thil thenne dagh war aldregh inghen saa diärff ath förtala honu för sin aldherdom " ib 266 . far tith mz mangan eller ffaa aller komber enghen ather til nyffliunga landh ib 238 . " aldre sa ängin thera lik " Fr 2990 . " them kunne aldre ängin winna " Al 981 . thz sc al oc aldrey engin (ändradt till nogor) forefara oss nakan tiidh mere moth jdher wara RK 2: 5360 . Al 9, 1386, 1436, 8004 . VKR 80 . Su 77, 81, 136, 140, 268, 334 . BSH 5: 146 ( 1507) . Gers Frest 13 . Jfr aldrigh. med följande subst. föregånget af þän och efterföjdt af relativsats. her didrik hadhe thz loffuath ath han skuldhe ey koma a inthe thz festh j hwmlwnga landh war för en han kome oppa bärna Di 272 . - i sats inledd af at efter berbet forbiuþa. firi biuþum wir hardlikä. at eingin hämd äller forsaat göris SD 1: 669 (1285, gammal afsrk.) . friþbiuthum (för firibituhum) wir þät. än riddäre äller swenavapn slar nokor härrä swen. at thär wardhe eingin hämd äptir af hans härra wäghnä ib. " gudh forbyudhir at engin skal astunda annars godz " ST 479 .
- 2)icke en; icke någon, ingen. a) i adjektiv användning. j þem staþ ma ängen heþen. eigh iuþe ängen cristna tro falsare liua Bu 190 . må ängin kunungr wäl styra land och amogha, vtan han se vitur KS 28 (71, 30) . " at han äller þe efte varn döþ ängum manni i väräldinni swari . . . vtan varom exequtoribus " SD 5: 567 ( 1346) . " ingen man tror, hurw han skrepper " BSH 5: 116 ( 1506) . " her är inghen häredzhöffdinge " ib 183 ( 1507) . " at ängen synd matte fa noquara mact mäþ hänne hiarta " Bu 10 . " engin kälda eller watn war i ödhemarkinne " MB 1: 98 . " thz vatn var diwp mz ströma swa, at ther matte vara ängin bro " Fl 724 . " sidhan thässe plagha kom, tha dugdhe ängin läkedomber, " MB 1: 299 . " tik wardher enghin vpstandilse til äwigt liff " ib 2: 299 . " tik wardher enghin vpstandisle til äwigt liff " ib 2: 299 . " är änkte thing swa mäkitght, at thz for ma mena gudz wilia " ib 1: 344 . " swa at ingin thing skilin thik fran hans älskogha " Ber 148 . " for ängin thing, mädh ängom thingom, se under þing 2. swa at thöm enkte argt . . . henda skal bSH 1: 132 ( 1371). nödoghom hiälpir änkte got " Bo 124 . " siukar far änga hialp af þem mati. han ätar eigh gärna " Bu 186 . " fra första daghän ok tel terz tima var hon stalþlekir (för -leka) enom staþ þiännande a bönom sua at hon ägte orþ viþ folk talaþe " ib 5 . ängte men giorþe þe pina hanom ib 17y. hwilkin man borto är vm tu aar, ok gjör bynum ängin rät SR 11 . " eyncte barn the saman finge " RK 2: 7373 . engin sculd the til them finna och medh engin eth öffuervinna ib 4286-7. wiliom wi läggia a wart bordh entke wilt Al 6089 . " ängia iordh pläghom wi yrkia . . . ängän oxa tämie til wk . . . ängom fiskom ärom wi a moot ängin diwr willm wi beta änkte wedherwärk wiliom wi leta " ib 6076, 6079, 6082, 6084 . " enkte goz wi mera äghom än som war nödthörfft näppast kräfwer " ib 6066 . gaf han them ängin swar Gr 261 . " jak findir änga dödz sak i hanom " MP 2: 16 . " rigesins fiender ther ingen framgang hafwe hafft " BSH 5: 117 ( 1506) . gudz älskaras gudelikhet skal jnghen ända ällar engha mödho haffwa i sinne gärnigh LfK 36 . " änkte ont finnom wi mz thässom man " KL 168 . " hon fan ther änkte vätta inne " Fl 454 . " iak vil thik änkte vätta säta " Iv 1123 . " ängte vpuäþins ordh annat " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). wm jak oc jnthe annat kärlekx tekn kwnne hanom göra Su 284 . " len bure af barchinona . . . pilagrimbar sancti iacobi. bedes änga bön af hanom. vtan ena. at han aldre varþe þässa hems fange sinna ouina " Bu 175 . sät ängi vrsäkt, vtan tu fullelika förstånde sannind, ok af huat wilia huatna giort är KS 26 (66, 28) . the sökia enkxsins anz liff vtan thit ST 244 . änga handa wärlz lost Al 7072 . SR 11, 29 . " fore änga creatwr laghde gudh swa dyran köst wt, som fore mannen " MB 1: 75 . " han mälte til ängin man eet ordh " Iv 2064 . hon viste at ii hiorþenne varo änge ygsn Bu 167 . stridhen moth jnghom hedhningom för än wi j gän kommom MB 2: 233 . - ängin staþ, på intet ställe, ingenstädes, se staþer 7; jfr änginstands. - änga ledh, på intet sätt, ingalunda, se leþ 2; jfr ängaleþis. - änga lund, ängom lundom, på intet sätt, ingalunda, se lund 2; jfr ängalunda, ängalundis, ängalundom. - med undeförstådt subst. thän kan best widh wandan som ängin hawir GO 774 . then (själ) som hawir mykyn kärlekin är stor. ok thön som hawir litlan är liten. haweir hon oc ängin, tha är hon änkte Bo 77 ; " jfr 4. all var goþz . . . med alla goþzänna landbonum . . . oc allom tillaghum. fyärrän äller när byggiandum, ängom vndantaknom " SD 5: 562 ( 1346) . bedhis jac hedherlika manna incigle . . . herra homsteens i thorppom oc herra swens inan wi, mädhan jac äntte siälfwer haffwer ib NS 1: 19 ( 1401) . - med följande subst. i best. form. tha war om siidher engin födhan i stadhenom MB 1: 11 . " nw finz enghen dygdhen oc liten ällar enghen hälogheten lfK 145. wtanfore hans herradömis land ffindz enghin stadhin som människor gita ällir kunna j boo " Bir 4: 3 . Bil 87 . Bir 2: 141. MB 1: 53 . " ängen war timen eller stunda ganger oc aldre (för aldra) för än wärdlen wardh " ib 35 . hon hafddhe ängin drykken sik eller sinom sone ib 198 . ther fwnnom wi enghen jnbyggiaran Lg 3: 455 . ib 463 . haffwa the . .. inte jernith, ingen kalen, inghen fisk wtan widh iiii [4] t[unnor] gotnisk fisk BSH 5: 133 ( 1506) . " änkor oc faþerlös barn . . . som ängen hawa hafft wäriänden " SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). tholk it trä som grönt hawir löfwit oc faghirt. oc änga fruktina Bo 158, " han . . . fan äng afikonar ib. med följ. subst. föregånget af poss. pron. at han honum enghte sit godz i wialom salt hafdhe " FH 2: 10 (1380, nyare afskr.). - med följ. subst. föregånget af en. ängin en stadh war tha til ij all wärlin . . . ther swa storan rikedom atte Al 3499 . - med följande subst. (el. substaniet nyttjade adj.) föregånget af þän och efterföljdt af relativsats. j thy rikeno scal änkte thz diur gita varit älla lifuat som är etirfult af sik Pa 5 . ängin är the dygdh, änkte thz ärlikt nytterlikt eller losterlikt som han finder ey . . . otalikt i sik siälwon MB ma widh hans klokskap oc natwro mäghin ib 296 . KS 60 (150, 66) . " enom siwkom kropp behagar jngen thän math som honom ganglikin är " MP 4: 248 . " ltill thenna dagh fans inghin then mestherä som waar like war i ordhom eller i bokeleghom konsthom " Lg 3: 115 . b) abs. icke någon, ingen, ingen menniska. änghen gat hanom liknas Bu 24 . " engen kunne finna þän man siþan. ok ängen kunne sigia af hanom siþan ib 146. sände donicianus han tel lpatmos. ö. som ängen hanom hulpe tel likaman. ok han ängom tel lsiälenna " ib 149 . " ängen skal sik enom nokra guz naþe egna " ib 153 . " havi ängin vald ät klandät " SR 14 . ängin wilde them härbärgha Bil 266 . " kunne ängin finna hans graf oc ängin kunne thz fa vita har han var iordhadher " Pa 4 . " ingin wilde mote nempdene wädhia " SD NS 1: 141 ( 1402). ingen skull wille widh annen kiifue MD 14 . " engen kan gita thz a mik fulfört " RK 1: 2439 . han vare tha . . swa lankt thädhan komin bort thz ängin finge til hans sport Iv 2054 . " ängen ma nöþä þän man som morghengawor scal lgiwä til huru mykit han scal giwä " SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). dyurins ängin til at komä þit. vtan þer sum þit warthar (för wartha) kallaþer ib 1: 670 (1285, gammal afskr.). engen fik annar böta af hanom. vtan þen för var siukar af hanom Bu 203 . " lii lbiscops hus . . . skal ängen in coma vtan han kunne väl bok " ib 144 . " sagho the ängin vtan ensampran ihesum " Bo 120 . " cristoforus . . . fan ängen þa han iuir com . . . första han atar iui com . . . þa hörþe han samu röst. ok fan ängen for sik häldar än för " Bu 499 . " sighin ängom af thässe syninne " Bo 120 . afhänd ängom thet hans är KS 26 (66, 28) . swa at ängom wordhe nakath affat, thz hans natwra hördhe til MB 1: 101 . " ängom (nemini) ärin ij nakat pliktoghe. vtan at i sulin inbyrdhis älskas " Bo 78 . engom bör wara swa warkundsam som konungen bör MD (S) 210 . " ängxins hiälp wi mot them bedhas " Al 6224 . at han . . . hauer sik för ängom kära KS 30 (75, 32) . " med följande þän och relativsats. ingen then, som förnwmpst och sinne haffuer, vilde giffue sigh till then rese " FM 424 ( 1509) . " ängin är then som han kännir vtan alle mödha han " Bo 182 . " han må koma i margfaldan wådha, vm han hauer ängann then han ledhe " KS 32 (81, 34) . " sagdho enghin thän finna. som thrät kunde visa " Bil 86 . - pl. inga, inga menniskor. attä magho þe warä a baþä siþor som bruþlös kläþe skulu bärä oc nyunde bruþgumin oc ängi flere SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . " änge andre fingo bötar " Bu 15 . enge wardha lottakne thässa lösn vtan godhe män MB 1: 320 c) abs. icke någon, ingen. om personer eller saker tillhörande en viss krets el. grupp. iohannes sagþe þöm tiþande . . . ok baþ ängen grata (bad att ingen skulle gråta) Bu 14 . " jak radhir idhir hawa got hop i idhrom hogh. thy at änksins liff scal fortappas vm thetta sin " KL 174 . " ihesus saghde hwat ey äru tio rensadhe af spitälskonne hwar äru nu tha nio mädhan engin kombir atir at giua gudhi äro vtan thenne vtlänningin " MP 2: 211 . - med gen. part. engin thera mannanna som waro kalladhe oc vildo ey koma skulu smaka minsötma ok kost j himerike MP 1: 194 . " ängin vaara matte ther nakar styggilse göra " Bir 3: 264 . ängin wara skalm maght haffua til then andra tala vm thetta fornempda skiffte BYH 1: 246 ( 1443) . " i skulin ihder wakta at ängin idhra gratir tha hon är dödh " Lg 39 ; jr 1. engen thera tordis slotted naka RK 2: 8868 . hvarn thera (af dygderna9 hauer nokot samband medh andra, suä at ängin thera må vtan andra wara KS 18 (46, 20) . " engxans there qwister blomstadhes " Lg 3: 632 . " änksins idhars lif älla heelbrygdha scal fortappas j thässo sinne Kl 174. waxte iak swa stoor ath iak gik ginom linghens thra sella dör " MP 5: 81 . ingendera (af två). allabrandh . . . hög ath hyllebrandh ok lhan moth honum j ghen ok enghen spardhe then andra Di 273 . ib 19 . d) n. abs. icke något, intet, ingenting. ekke (kan fattas ss adv.) liwer mera epter än thera fadher oc the MB 1: 195 . " äncti är wyssari än döprin oc äncti owissäri än dözens tymi " SD 5: 561 ( 1346) . " fore þik är lingte lönt vtan ald þing äru þik vitnande " Bir 4: (Avt) 177. pröua þin skäl ägte mot hanom Bu 21 . " af þöm rik. som . . . gaf ägkte þöm fatöka . . . ok af þöm fatöka þän rike gaf ängte siukom " ib 153 . " hans härbärges husbonde . . . viste sik ängte tel raþa " ib 171 . jacobus spurdhe them hwi the änkte giordho philteo Bil 164 . han gör enkte vtan forhuxan KS 19 (47, 20) . iak hafdhe änkte at ridha pa Iv 489 . " enkte mz allo wi girnomps meer " Al 6069 . " döwir hörir nakath ok blindhir seer inthä " GO 117 . " mik thykker thz vara ängto likt (Cod. B vnderlikt) " Iv 5242 . " mädh ingho fornaghom vi göra diäflenom huassare sorgha värkä Mp 1: 45. hon for vil at ängu " Bil 270 . " thän älska sniällelika som i engo villis af the helgho tyro renlikhet " MP 2: 210 . kärlekxsens lughi, han bran swa heetelika i mino hiärta. at han wilde mik i engo spara, oc i engho stadde mik at liisa minom kroppe Su 38 . them war badom inte kärre MD 11 . " änkte gat han mera. kärare. sötae. älla nytlicare os atirlätit än sik siäluan " Bo 176 . är eig sanpröuat til oc eingti vtan man iäuar vm þeem SD 1: 669 (1285, gammal afsrk.). alt þät är ifir flöþe, þär til ing sins gömis, vtan til höffärþe Bir 4 . (Avt) 179. änkte hawir thenne man giort som band ella dödh är wärt KL 173 . " lat thik äpter enkte langa hwath thu for ma ekke fanga " Al 4329 . " iak . . . bekennes mik inthe viliä her vti scrifffua . . . hulkit jak ey antigi fynner j vara namkunnogha forfädhranna böker, eller ok sielfuer seet ok hört hafuer aff liffuandes vethnom " Lg 3: 521 . " han hafþe ängte annat bygkt. vtan kirkio " Bu 184 . " är iordh änkte annath än aldra thinga likamlika sör som hmpna krapter hawa wräkith iämpt fra sik " MB 1: 40 . " seer sik eynte annadh fore än dödhin " Gers Ars A 2. wakta at tw giff honum eyknte annath dricka LB 2: 92 ; jfr Rättelser s. 49. - med följande n. af þän och relativsats. änkte är thz til, eller war som han skapadhe ey MB 1: 35 . " enkte thz ther födhis a iordh wiliom wi läggia a wart bordh " Al 6087 . " huxa änkte thet som fåfenkt är . . . ok tala änkte thz sum onyt är " KS 21 (52, 23) . " han scal hawa . . . örsäsaþul, vppgöran hyälm oc full vapn, baþä at likamä oc benom, ängo vndan takno, þy þär en goþer man ma sik med wäriä " SD 5: 477 (1345, nyare afskr.); jfr e. - i vissa förbindelser med verb och föregånget af prep. i sht i mer el. mindre försvagad el. bildl. betydelse. bliva um änkte, blifva om lintet, uteblifva. ther bleff vaar betalning vm inthe FM 602 (1512-13). - bryta til änkte, tillintetgöra. justina . . . bröt hans krapt til inkte mz kors tekne Lg 447 . - göra til änkte, tillintetgöra, förstöra. al diäfla mönstir som varo i varom rikom äru nidhir slaghin. oc til lenkte giordh Gr 309 . - halda for änkte, hållla el. akta för intet, förakta. sina jamninga holdr han för änkte KS 36 (93, 38) . jak haldir for alz enkte idhra samquämd Gr 261 . " koma til änkte, blifva om intet, blifva utan framgång, misslyckas. theris ondha raadh kom til enkte " MB 2: 259 . - räkna för änkte, räkna för intet, räkna el. akta för betyeselös. lorsakar syndena oc reknar lätta älla for änkte Bir 3: 320 . ib 2: 25 . - vara um änkte, a) vara om intet, vara förbi. ware thet swa ath dyäflane waro twädräktoghe . . . tha ware thera waldh ok makt om jnthe MP 5: 220 . Va 50 . - β) vara förgäfves, vara fruktlös. är hans asrbeyth vm ynthe Gers Frest 5 . " vardha at ängo, blifva till intet, förgå; icke få bestånd, icke blifva besdtåndande wardr åt ängo wåld ok ära hans " KS 16 (40, 17) . " huilkin herra ey hauer kärlek ok lydhno af sinom vndidånom, hans stadhge oc budhskapr försmås ok wardr åt ängo (ordinatio illius mimime constare poterit) " ib 47 (119, 51). - blffva utan frangång, komma på skam. ther klokskapir ok snödho funde wordho aat ängo (evantuerunt orum atustiæ) Bo 159 . - vardha um änkte, blifva om intet, gå under. gör han päningen til sin herra han wärder om linthet tha är honom werra MD (S) 251 . e) n. icke något, intet. med afseende på ett visst område, en viss myckenhet, en viss grupp af ting. alt mit godz j ängia j rydz sokn j ydhre. mz akir oc äng. scogh oc fiskewatn oc allom androm til laaghum. ängo wndantakno BYH 1: 182 ( 1378) . - med gen. part. bödh sancte eric ty folkena anama cristna tro oc binda fridh mz honom oc naar the eynkte thera anama wille tha striidhe han oppa them Lg 3: 346 . BSH 3: 78 ( 1454) . - med preposionsbestämning. eghnte aff howdhgialdeno affsla SD NS 1: 379 ( 1404) . änty af sla i päöninga summunnä ib 484 ( 1405) . " min son henrik skla äghnte aff thesso sino mödherne sälia " ib 678 ( 1407) .
- 3)ss attribut till ett subst. i predikativställning angifvande att den bestämning som dett ord uttrycker icke tillägges subjektet: ingen, icke någon, icke han hete ängin bure merä SR 11 . " konungen sa at thz war en man oc enchtit trwll " Di 44 . ämbitzmen bör wisa wara . . . ok wara ingen awndz man at en annar kan swa wel som han MD (S) 287 . " thz war ängen osidher än tha i wärldinne at hawa flere husfrwr " MB 1: 222 . " war thetta enkte vndre, vtan aff natwrinna dygdh " ib 223 .
- 4)som ingenting fårmår, oduglig. han öpte siluestrum yfrit ordoghan vara ok kiäpt hardan, ok enghin til nokra gerninga Bil 85 . - n. något odugligt el. värdelöst. hawir hon (själen) . . . ängin (kärlek), tha är hon änkte (nihil). som sancte paual sighir vm iak hawir äkke kärlekin tha är iak enkte Bo 77 ; " jfr 2 d. " MP 5: 7 . - ss skymford. hans broder kallade hon erik alzenkte RK 1: 562 .
- 5)icke existerande, obefintlig. n. intet, det icke varande. vetn thz alt vara som engte Ber 278 . " är vändeligh räkning mällan nakth oc alzänkte " MB 1: 35 . " aff altz engo (ex niho) giordhe gudh alt ltokit " ib 2: 301 . - n. änkte, adv. icke, ej, inte. sagho suenen ii bränanda bale. ok eghte brinna Bu 22 . " biscopen sagþe äntke hwem hänna kin ware thäk " Bil 109 . " han tok sik hz änkte til lmysthkkio " Bo 85 . " dura krokane äru ut räkte, þät längsta þe mango, oc äru ingte krokute " Bir 4: (Avt) 178. han tröste suä sinom fastom husum, at han änkte reddes sin almogha KS 30 (76, 32) . " blifua widhe rät fore rikesins radhgifuarom. oc rikesins mannom. them som thätta ärandet ängte vppa ganger " BSH 1: 192 ( 1387) . " at i skulin mik enktet wara amoth " RK 1: 2046 . " thz war konungenom inthet i geen " ib 3873 . " konungh karl gaff erik karlsson harnisk peninge och gull täss häller war han honum inthe hull " ib 3: 1582 . " sweriges almoge hwilkom the wåre aldzss inthet gode " ib (sista forts.) 5000 . " ath the thz bätra ok inkthe for wärra " SO 4 . " radher jac thegh ath kampa enchte ma honum " Di 272 . " han sculle engte skilias fran hänne " Lg 45 . " tha then ädle herren saagh at hans raadh ok mannan kunde jnthe blicka eller veeka hennes harda hiertä " ib 3: 555 . " hwat hon war them sidhen wärre än han tha war hon inkte bätre Pk 239. - Jfr alz 2 under alder. "