ä4
fsvm--ä..e.4Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (5)
partikel med generaliserande innebörd och funktion. 1) (ursprungl. bet.) alltid. ath Adam ey skwlle äta aff liffsens trä oc sidhan kwnna liffwith ää oc ää (för alltid) Peder Månsson i Sv. Medeltids dikter o. rim s. 475
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
e ) ä huru ä hvad evad, vad än. ä hwad te waro flere tha waro äy färre ATb 92 ( 1458) . ä hvadhan varifrån än. oc alt annat korn oc rogh miöl oc malt, som hem komber, ä hwadhan thät kan hälzt koma Småst på Fsv. 2: 159. ä hva(r) , ä ho pron. ven än, eho. sidhan ä hua then stenin fik, var han haltir, döuir, blinder, han mälte oc hördhe oc sa oc gik Smpst på fsv. 2: 3. Ä hua sum nu thenna stenin atte, lhan gömdin gierna thet bezsta han matte ib 2: 5 . ehwars föghati ella häredhe thet ware hälzt GS 27 ( 1375) . skal konungen halla sin leide ää hwem han hänna giffuer Kalmar recess 1483 (ed. G. Carlsson) 62. ä hwes medhhielpere the haffua waridh ib. 68. oc vil honom fulkomeliga tilsta for allamyna arwa och frender e hwo the helsth kwnno vara som pa forscrifna gardh vilia tala KT b 110 (1491). segier them, ath i landith fasth bakes och brygges, i hwo the til blyffuer til gester bwdne GPM 2: 30 ( 1511) . ä hvaris adv. var än, var helst. them och alt dheres godz, rörandes och orörandes, ehuarest thet hälst ligger eller är Priv f Sv st 94 ( 1442) . ä mädhan ä när konj. när. Thet hände en hiider att enär sancta Birgitta war kommen j gudz andelike widhertalan, tha kom jomffru Maria till henna Hel män 277 . ä sidhan ä sum ä til konj. (ända) till dess att. han sagde ther af ä til han doo RK 1: 877 . Han hiolt ther ä til nattin kom ib 1: l622.
Källans artikeltext (2 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- partikel med generaliserande innebörd och funktion. 1) (ursprungl. bet.) alltid. ath Adam ey skwlle äta aff liffsens trä oc sidhan kwnna liffwith ää oc ää (för alltid) Peder Månsson i Sv. Medeltids dikter o. rim s. 475. Jfr Gutasaga kap. 1: en þair annzuaraþv at ny och niþar wari e oc e. thet skal ä fram var herra wil RK 1: 4537 . " han wari fordömpder nw ok ää med ludasse ok sälla thee, ther nidhre sithia i heluitis poth ok ä haffua ilt ok aldregh goth " ib 3632 f. - tid tidsuttryck, förstärkande. ath iak bliffwer medh edher e forwthen ändha SvT 104 . Oc thy skalt mannen . . . ä daghom meera öffwa sik j dyghdom Mecht 269 . 2) (allmänt förstärkande) allt, ju, så. (Människiolivet) nalkas ä nermer ok närmer sinom ända SpV 432 . Siälin swaradhe O min kära härra, ä swa gärna (o quam libenter, domine mi) Mecht 50 . " tha böryas til ath lätha aloe j olyona ä litith oc litith " PMSkr 536 . alle thässa try rikesens jnbyggere ää jhwadh rike the bo Kalmar recess 1843 (ed. G. Carlsson) 68. - förenat med iu, io. Tha haffue han och hans radh the ther när ära stadde, Tog ää jo nogor aff hwart rike, täss match hwadh han och the ther vm göra ib 71 .
- 8)bestämt, äntligen. " medh tu wilt ä ower eno far " Fl (Cod. B) 483 . 12) efter en nekande sats: ju, ju icke. förenat med iu, io. Än tho at jak sagdhe mykit slikt samma förra . . . aff hwilko jak twäkar ey at the ä jw faa frucht, som skära wilia, ey skal jak än läthias at säthia här liwslikaren thet samman SpV 385 . - i indir. frågesats: någonsin, i all världen. The wiliosto ey hwart the skullo a wända, tith thera kumber fanger en enda RK 1: 2152 . 14) tillsammans med ett pronomen el. en partikel, som genom det tilllagda ä får en allmän, obestämd betydelse: ä huru, ä hvadh, ä hvadhan, ä hvo (ä ho, gen. ä hves, dat. ä hven), ä hvaris, ä när, ä sidhan, ä sum.