Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
vrängia1
fsvm--vrängia..e.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)
vrendevrängias
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
impf. vrende BtFH 1: 296 ( 1509) , v. vrängia sik , med orätt jäfva sig, undandraga sit att sitta (i nämd). dömdes jons laurisson acti . . . saktil iij m. för han vrende sig i nämpden BtFH 1: 296 ( 1509) . Jfr ofvan 4, äfvensom synfal, syna fal. - refl. vrängias, förbittras, vredgas. hwi vrängdis (fremuerunt) folkit KL 138
Källans artikeltext (6 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)vränga, förvrida. munnin wrängdis KL 362 . " vare thu värdh at alla thina lima lidhamot lskullin syndirlösas . . . munmin wrängias aff laghi " Bir 2: 236 .
- 2)förvända, fördriva, förfalska. tha the (skrifvarne) sakar skulu scriffwa tha lathe them iw swa bliffwa som domaren mz retto haffwer sakt han wrenge ey thz eller göra (för -e) skakt MD (S) 291 .
- 3)förvränga, förtyda, göra förtydningar. the . . . begynte tha fast wrida oc wrengia RK 2: 8455 . - förtyga, illa uttyda, till det värsta uttyda, klandra, lasta. false iudane hulke vars herra kennedom oc iärtekne vildo vrängia MP 1: 94 . " nar christi brudh räddis at thässa bokanna ordh . . . skullin kränkias älla nakraledh vmuändas älla wrängias (calumniarentur) aff ilzkofullom mannom " Bir 3: 217 . " hulke som gabba rätuisa gerninga ok wrängia (depravant) rätuisa manna wägha " ib 1: 312 . " hwar the formogho äkke wrängia älla argha gärningena i sik for hänna vppenbara godhlek " Su 426 . - klandra, förtala, belacka. thu vest thit folk wara awndsiwskt mot annars hedhir ok äro ok hatar them ok wränge mz ordhom (depravavat verbo) hulka the formagha ey skadha mz gerningom Bir 1: 397 .
- 4)förklara oberättigad att utföra en rättshandling, jäfva; intrans. med orätt jäfva sig, undandraga sig (att sitta i nämd el. deltaga i syn)? dömdes thenne förne hwar tere ska til ij m. för the vrängde i mwstilaxi syn BtFH 1: 231 ( 1509) ; möjligen är dock sik uteglömdt vid vrängde; jfr vrängis sik
- 5)göra vrång el. ond, förderfva. nar han (djäfvulen) gitir wrängt ok brutit manzsins vilia oc böght til kötsins lusta Bir 2: 57 . " vtan mannin wränge siälwir ok böhge sin vilia " ib 128 . " vm thin vili ok astundilse wrängis (fuerit corrupta) " ib 3: 62 . " wm aktin är wrang wrängias alla gärningana " MP 2: 291 . - förderfva, förföra. the siälana. hulka . . . adam wrängdir aff diäfwlsins awnd (diaboli invidia depravatus) hafdhe nidhirkastat aff äwärdehiliko lifwe vm sina höghfärdh Bir 4: (Dikt) 231. - Jfr bortvrängia.