vräkt1
(substantiv)fsvm--vräkt..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
wrakt )
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)hämd. " gör ey wräkt them thik näfse (castigantibus inuriam non respondens) " Ber 64 .
- 2)hämdkänsla, groll, hat. skal lmijsztikkia, ilwii ok wräkt alztinges inther (för nither) wara lagdh BtRK 33 ( 1359) . - (?) wrakt (måhända uppkommet af ett ursprungliare wanart; motsvarande Danska text har wanarth) hawir langan stiärth (caude dedecora diktat strps inhonora) GO 115: jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 71 f. - Jfr llangvräkt, äfvensom vrät.