utestanda1
v.(verb)fsvm--utestanda..vb.1vara utestående, vara obetalt. vtestandande skuld SJ 193 ( 1450) . ib 192 . "
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- vara utestående, vara obetalt. vtestandande skuld SJ 193 ( 1450) . ib 192 . " giwer iak aff mynne skuld ther mik tenstander (för vtestander; d. v. s. af mina fordringar) j eurepe oc karelin III mark til kiwinapa " FH 3: 66 ( 1445) . - hava nokot utestandande mädh nokrom, hafva något ouppgjordt med någon, vara i tvist med någon. hafwir thu nokot mz nokrom vtestandande thz skalt thu först afläggia oc forlika ST 189 .