utestängia1
v.(verb)fsvm--utestängia..vb.1afspärra
Källans artikeltext (2 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1)afspärra; afvisa, bortstöta. mz syndhoghom människiom, hwilka sik ey wilia omwändha fran syndhinne, vtan vtestänghia wan herra fran sik JP 158 .
- 2)förmena, förvägra? mädhen . . . thu wil mik the nadh ey gifwa thz (så att) iak ma ey länger lifwa oc göra the thing iak hafdhe thänkt mädhen thu hafwer mik vte stänkt tha wil iak nw sta thit budh Al 9006 . - Jfr stängia ute.