trygger¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (26)

1. L.
2. 1)trogen, trofast. " þik kombar . . . goþar kompan ok trygar broþer tel hialp " Bu 102 . - trogen, hängiven. idher och theress fatige thro hwlle, trygge thienara BSH 5: 273 ( 1508) . - trogen, troget hängifven, trofast (mot). med dat. (eli dess ställe ack.). som alla tryggaster (fidelissimus) är mik i mino hwse MB 1: 396 . " hon . . . vilde vara sin herra tryg " Iv 2549 . Al 1056, 5262, 9636 . " swor han wara trygger och thro hwar then man i sverige boo " RK 2: 118 .
3. 2)tillförlitlig, trovärdig. the sculu skiära sik mäþ tolf mannum. them sum trygger äru SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). - säker, ssom man kan lita poå. jnge äro tryggyare ath thro än tesse LB 2: 60 . siälena ankar fast ok trykt (tutam ac firmam) MP 1: 61 . trygt tekn, tecken hvrigenom man kan förvissa sig om en utsagas riktighet el. om att ngn har det uppdrag som han uppgifver eller är den person för hvllken han gifver sig ut. gaf hänne trygo (för trygt?) tekn þät hälgha cors Bu 516 . " diäwlen i manz hami böþ hänne af husbondasn väghna mz trygo tekne fara mz sik " ib. " hon þorþe eigh ne sighia gen tryggo tekne ib. Jfr vartekn. "
4. 3)trygg, säker, trygggad mot fara, fri från fara. oppa beggia sidher om siön lath iag hemmegher byggia på thz wij skulle wara tess tryggia (sannolikt af rimmet föreanledd förkortning af tryggiare) för bakhär oc tess starkare moth them stå RK 3: (sista forts.) 6118 . the . . . sätia them j tryggan (tuto) stadh Bir 1: 161 ib 33, 2: 36, 3: 169 . MB 2: 382 . " en man . . . ledhe skipit ok styrdhe . . .. til ltygga hampn " Bir 1: 400. ganga the en rättan oc tryggan wägh ib 4: 68 . haffua tröggan (securum) hiordrang SD 5: 27 (öfvers. i hdskr. fr. midten af 1400-talet). räddos . . . at ey wara tryggare at thula leonins gäld än manna wredhe KL 298 . " är tryggare (tutius) at blifwa j skiuleno " Bir 1: 301 . LfK 145 . " the som tholke äru som zacheus oc magdalena vrtualdo tryggiasta delin " Bir 2: 43 . - trygg, rådig. prästin sagdhe ey wara trygt ok eys idhwänio at giwa nokrom gudhz likama j tholike soot KL 20 . ey är tryght at tro eet ordh wtländningiom ib 398 . MB 2: 393 . " aff jäfwoghom thingom är ey trygh at döma " Bir 2: 148 . - (?) iak gifwer ther til (till Apollos kloster) thz är mik trykt siäxtan thusand gambla ducata Al 10510 .
5. 4)tryggad, i säkert förvr. skal skiparen jnsätya the päningr the bliffwa trygge PM XIII .
6. 5)trygg, lugn, obekymrad, fri från känsla af fara. skalt thu sidhan tryggare (securior) nidhbergaa til thina fiända heman MB 2: 90 . " wi skulom ingaa til them som tryggie äru " ib 127 . alexander gör them alla tyggia mz siin ordh Al 2398 . - lugn, frimodig. thär waro antzswar tryg oc tröst thaghar redho Lg 983 . " o huat trygh oc frögdogh äru idur wälsignada hiärta, som för waro full mz räddogha oc dröffuilsom " Su 143 . eth goth . . . oc trygdh samwet LfK 76 . " aldra trygasta glädhi ib. " ib 77 . mz . . . trygdh hopp Lg 3: 442 . - n. adv. tryggt, med känsla af trygghet el. frihet från fara. tha wi hona haffwom oc haldom som tryggast slither hon oc slipper myth wtu handomen LfK 122 . - Jfr otrygger.