tafla1
(substantiv)fsvm--tafla..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
taflo bladh ,
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)tafla, skifva af trä, sten o. s. v-; särsk. tafla med bildverk el. skrift. ther som brädhin oc taflonar samanfögdhos waro bredha listor . . . oc mit a hwarie taflo stodho beläte vthskorin aff gul ST 418 . " giwum vi til höghä altaren förnäfnz klosters . . . enä taflu a trä. i hwiliche äru varra fru belätte oc sancti johannis ewangeliste " SD 5: 564 ( 1346) . " fiughur thrä waro i korseno . . . fiärdhe war taflan som scrifuat war a. ihesus nazarenus rex iuderom " Bil 89 . " laganna taflor (tabulæ) som laghin waro scriwat vti " Bir 1: 181 . ib 184 . MB 1: 353 . han skreff oss i taflom gudhlikin kännedom KL 195 . lika aristoteles barna skiäl ok näme widh taflo släta then skipat ok bod är til at skriuas å KS 52 (132, 56) . suåsom thön tafla taker ok haldr tilika skrift ther å skriuas ib. MB 1: 55 . - (?=) nar skaffaren tändher ekke lyus ffor taflana tha honum bör SO 7 . - skriftafla, antecknngstafla. han hafdhe j sinom taflom scriuat alla fatöka manna nampn Bil 714 .
- 2)tabell, förteckning. letha thz wp j förscriffno taflo PM XXXV . - innehållsförtckning. thetta är taflan till thenna effterschreffna schraa SO 95 . - Jfr filsbens-, lagh-, ryg-, ryggia-, silf-, skola-, sten-, stens-, vitnis-tafla.