ORDBOK · TÄMPRA (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

tämpra1

v.(verb)
Lemgram: fsvm--tämpra..vb.1
Andra poster med uppslagsordet »tämpra» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (4)

temperatämpra sikafhålla sigoosit
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
sätta gräns förhålla inom det rätta måttethålla i styr

sätta gräns för, hålla inom det rätta måttet, hålla i styr, styra, tygla, tvinga, späka. hwar then som skällika tämpra ok thwingar sit köt Bir 1: 18 . &quot

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

tempera: -as LB 7: 11 . -ar , -adhe , -adher ) tämpra sik , afhålla sig tämpra saman , blanda tillhopa. tämpra alt aman LB 1: 96 . skal man tagha costa (för oos el. oosit) aff rutha oc aff komiin oc thz hwitha aff äghit oc tämpra saman ib 5: 77 . - Jfr temperera.

Källans artikeltext (9 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. 1)sätta gräns för, hålla inom det rätta måttet, hålla i styr, styra, tygla, tvinga, späka. hwar then som skällika tämpra ok thwingar sit köt Bir 1: 18 . " thin likame vari wäl tempradhir (disciplinatum) ok atir halloghir af owir flödhelikom thingom " ib 60 . " tämpre (temperet) sin licamma mz skällico atirhalle " ib 3: 53 . ib 321, 4: 36 . VKR 79 . Ber 251 . nar han nödgadhe ok tämprade sit köt at thiäna siälinne Bir 1: 368 . - med dat. thz som . . . quämelikit är at math ok tämpra likamanom mädhir Bir 1: 144 .
  2. 2)styra, kufva, dämpa. til at tämpra thera lsuta Bir 2: 311 . " ther til at wrangir loste skuli tämpras ok atirhallas " ib 1: 103 . - styra, stilla. tämpra (tempera) gälderna Ber 109 . tämpra wredhina ib. - lugna? eenebär . . . styrkia hiärna tempra skeel LB 5: 82 . blodlat . . . temprar hyärnan ib 3: 45 .
  3. 3)hålla tillbaka, afhålla. atir halla sin likama ok han tämpra fran syndom ok sidom Bir 1 ; 285.
  4. 4)gifva rätt el. lämpligt mått åt, måtta, moderera. ther mz tempradhis hans ifuerwätis glädhi Bil 315 . ST 365 . tämpradhe (temam) iak swa mina sorgh ok glädhi Bir 3: 161 . " mathelikin och wäl thämpradher koster " Ber 84 .
  5. 5)afpassa, inrätta. " tämpradhe (temperavi) iak swa min ordh ok kännedom at godhe män wordho af minom ordhom thes starkare ok hetare til godh thingh " Bir 1: 184 . mang skällik thing . . skipahd oc tämpadh äptir naturinna oc timanna quämelikkhet ib 3: 121 . ib 226 . hwilkin thing oc lärdom swa äru tämprat oc matat at enkte finz j them omögelikit Su 364 . - (?) aff theras mwn wtgingo klok ordh siktat oc tämprat swasom klenasta miöl (ex ore erum quari farina subtilissima procedebat, et subitilia texebant) Su 225 .
  6. 6)gifva rätta mått el. proportioner åt, (i behöriga proportioner) blanda. tak aloe stampa smat oc tämpra thz mz huit wiin LB 1: 96 . " pyla bark brender och temprader mz ätykyo " ib 7: 142 . " temprar man rökilse mz win oc ätikio " ib 143 . ib 2: 38, 39, 40, 3: 35, 5: 80, 7: 11, 71, 145, 8: 42, 10: 8 . " temprar man thz j ätikio " ib 2: 39 . tämpra tz til hopa ib 7: 4 .
  7. 7)blanda med kryddor o. d. inlägga? tempra hjennes (hålörtens) roth och legz widh loorwerk LB 8: 50 . " tempras henne roth i honohg ib. - part. pret. tämradher, som har (lämplit) mtt el. mtta; som iakttager måtta. at han vare matelikin ok tämpradhir j sine fato " Bir 3: 304 . - måttlöig, återhållsam. sobrius thz är väl tempradhir at människan takir mat ok dryk cäl til matto Bo 133 . " then man som j allom thingom är väl tämpradhir oc skällikin " Bir 2: 223 . " wäl toktat ok tämpradh sin " ib 1: 295 . " varin skälica tempradhe j math ok dryk (sobrii) " MP 1: 75 .
  8. 1)hålla sig inom det rätta måttet, styra sig; bruka återhåll, vara återhållsam. tämpra tik mattelika oc skäleka i allom tingom LfK 200 . " ther til at männene skulin nima atirhalla sik oc matta oc tämpra sik til at liua rättelica (addiscerent continetiam et mo dum virendi) " Bir 2: 202 .
  9. 2)hafva el. iakttag måtta. skal man tämpra sik i atirhalleno Bo 135 .
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.