tämia1
v.(verb)fsvm--tämia..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (9)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
pres. tämbir Bir 3: 374 . tember LfK 73 . impf. tämde Bir 4: (Dikt) 251. tämpde KL 44 . part. pret. n. tampt MP 2: 260 . tampth Di 232 . tämpt RK 1: (Albr) s. 214 . ack. m. tampdan KrLL Tj 35: pr. i var. pl. ack. m. tampda MB : 148),
Källans artikeltext (4 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)tämja, göra tam, komma (ett djur) att rätta sig efter ens vilja, saa hde hon them (djuren) tampth mz sin trwldom ath hon motte them visa hwatth hon vildhe Di 3232 .
- 2)tämja, vänja (ett djur) att draga, invänja. wi pläghom . . . ängan oxa tämie til wk Al 6079 . - vänjanm inöfva, öfva (ngn vid el. till ngt). han . . togh sik aff hwariom stadh alla främsata oc vtwaldasta män tampda til örlög MB 2: 148 . " hon !UDDA_TECKEN?: tokth) . . . styrer gangen, oc allan kroppen tember i gudelikom sihdom " LfK 73 .
- 3)kufva, hålla i styr. hade han sin radhgiffuae bätter tämpt RK 1: (Albr) s. 214 . thässin lofflike wili tämde iomfruna atirhallande hänna sin Bir 4: (Dikt) 251 . " hon hawir högmodogt ok stort hiärta thy är limin hänn vidhirthoftelikn at hon skulij tämias (domatur) " ib 1: 36 . - kufva, späka. sanctus raimundus . . . tämpe sit köt mz atirhalde oc waku KL 44 . " engin forma at fa dygdhanna fwlkommilse, wtan han tämi först j sik buksens swalgh " Ber 85 . Bir 3: 321, 5: 5 . MP 2: 260 . - kufva, tvigna, böja. jarnit tämbir oc smidhar alla malama Bir 3: 374 .