straf1
(substantiv)fsvm--straf..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)
? och n.? (Fdan. straf. Mnt. straffe, f.] 1) bestraffning, tillrättavisning, förebråelse. han maatte egh ath höra stra thaa han wille illa göra MD (S) 200 . tw . . . gat wäl lidhit straff oc awitilse LfK 141 . - tadel, förebråeldw. swa forwan then kesaren goodh thera straff medh tolomodh MD (S) 272 . "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
straff )
Källans artikeltext (2 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- ? och n.? (Fdan. straf. Mnt. straffe, f.] 1) bestraffning, tillrättavisning, förebråelse. han maatte egh ath höra stra thaa han wille illa göra MD (S) 200 . tw . . . gat wäl lidhit straff oc awitilse LfK 141 . - tadel, förebråeldw. swa forwan then kesaren goodh thera straff medh tolomodh MD (S) 272 . " meg straff oc lyte giffua (klandra och lasta) " RK 3: (sista forts.) 4403 . - (?) fforhopandes eder eij tiil straffs eller ffor när wara thet i mich tilsagt haffue vnder stoholms sloth och swerigis cronä HSH 24: 36 ( 1512) .
- 2)straff. thöm börbä (för bördä) ther stor straff fföre FGM 188 (1504). frankes konwng trengde the landet fraå han todes ey giffua straff. ther aå (d. v. s. hämnas deför) RK 1: (Yngre red. af LRK s. 267.