ORDBOK · SLEMBER (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

slember2

adj.(adjektiv)
Lemgram: fsvm--slember..av.2
Andra poster med uppslagsordet »slember» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (11)

slemerslemärfrsleemslämmerslemslemtslemmereomsuperlslemaster
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
eg. snedvriden

eg. sned, vriden

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

slemer Su 285 . slemär PK 272 (hds. fr. 1400-talets förra hälft). sleem Lg Manfr 286. slämmer Lg 3: 78 . f. slem LfK 79 . n. slemt Su 279 . pl. nom. f. slema ib 117 . ack. f. slemma ib 105. komp. slemare LfK 70 . slemmere RK 3: (Yngre till. om Chr. II) 6251 (s. 235). superl. slemaster),

Källans artikeltext (4 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. eg. sned, vriden.
  2. 1)vidrig, obehaglig. " driffwandhes henne aff ädhelasta oc wänasta yrthagardhen . . . wti slemasta träkfulla pwzsten " Lg 3: 275 . - obehaglig, svår. en slem oppbörian LfK 79 .
  3. 2)dålig, usel, oduglig. värdelös, ringa. skulde han halda swa som slemasta träk allan wärldzlikan lusta Su 84 . wthwräkas . . . swa som slema aff skrädhor ib 117 (båda dessa ställen kunna föras till 1).- nakot slemt (vilem) creatur ib 279 . " en slemasta matk a iordene kryper " ib 185 . VNB 17 . LfK 44 . " enkte är timanom dyrare oc nw . . . halz enkte slemare " ib 70 . - ringa, simpel. til slemma oc försmäleka gärnigga (ad opus vile) Su 105 .
  4. 3)ond, slem. " swa slemer oc ogudhelikin " Su 285 . een skalk oc slämmer förradare Lg 3: 78 . " jak är een sleem syndare " Lg Manfr 286. ss tillnamn. " emundir slemær " PK 272 (hds. fr. 1400-talets förra hälft). n. adv. illa, svårt, hårdt. jagh lath them binde slemmere än en hund RK 3: (Yngre till. om Chr. II) 6251 (s. 235). - Jfr slimber.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.