slätter¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (14)

1. L.
2. 1)slät, jämn. " reddo the fore honom nidhir a iordhinne ther the funno nakat slät (in plana terra) " Bo 51 . " hawandis i mällan sik swa som en slättastan daal " Gr 297 . " iordhin tok al til at iämkas oc vardha slät swa som heedh " ib 298 . " a enne slätte mark " KL 68 . Bir 2: 157, 197 . MB 2: 32 . RK 3: 2309 . " thän wägh var tha badhe goodh ok slät " Iv 3815 . " engin kostelikin graffning skal wara j dwromen ällir windöghomen, stwdhomen ällir wägghionem wtan alt wari aff slätte (plano) gärningh ödhmiuke oc starke " Bir 4: 85 . " hwilkin mantil skal ey wara wtantil rynktir oc ey wirkelika samansattir, wtan endel trangher oc slättir (planum) " ib 10 . VKR 58 ; med afs. på de tre sistn. ställena jfr 4. - slät, polerad. the dyrasta stenana som thu saa i himerikis palacio, slätta fagra oc skinande Su 150 .
3. 2)jämn, lugn. " mädan iak i tolke sannindh nakot tröstelika tik före lägher än tho mz faghrom oc slättom ordhom (sermone quidem teperato) " Su 154 .
4. 3)jämn, enkel, utan vexling (höning el. sänkning i ton). skal lwdhra bläster wara enfaller, rättir, oc slätter, vtan nota skipte MB 1: 388 .
5. 4)rätt och slätt, enkel, utan prydnader, vanlig. han lät förste kesare sätia sin klädhe mz dyrom stenum ther alle kesare som för waro. drogho släth peld ok baldakin (sola purpura uterentur) Bil 470 . II paria mensalium slæta SD 4: 710 ( 1340?) .
6. 5)enkel, enfaldig, okonstlad. än tha at han !UDDA_TECKEN?: min lärdomber) mz slättom ok fawnogom ordom är saman satter Su 377 . " j sleth swar tha swarar iak groffligha " Gers Frest 56 .
7. 6)rättfram, uppriktig, ärlig, sveklös? ä hurw han latz wara släter hans hugher är tho ekke rätter Al 9999 .
8. 7)rätt och slätt, vanlig, simpel. romara satto dyoclecianum ok maximianum fran valdom baþa ok giorþo þöm slätta böndar Bu 533 . thordhe han engom konung gifwa sina dottir, vtan gaff hona enom slättom riddara ST 336 . Bil 693 . Di 142 . RK 3: (sista forts.) 4419 .
9. 8)vanlig, ringare, af mindre betydenhet. nw tha rettha stempnar holles schole om walburgamessa ock mickelsmessan huilken ämbetz broder sick tha forsumer aff stempnan böte ena halwa mark penninga . . . ok andra sletta stempnar om aarit tha bud sendes böte ena marck wax SO 111 .
10. 9)slät, dålig. " äpter enom domara rät är idhart liffwerne alt saman slät " Al 7210 . " eth är räth ok annath är släth (urspr. har här sannolikt stått säth, se Kock, Östnord. och Lat. Medeltidsordspr. 2: 215 f.) " GO 459 . 10) utjämnad; afgjord, bragt till klarthet, bragt till slut? man menar thz är nw alt slet RK 2: 4384 . 11) billig, rättvis? all tingh waare ekke släth RK 3: 867 (möjl. att föra till 10). - n. adv.
11. 1)glatt; vackert, väl. the . . . talado for them yffrid slät RK 1: 256 . ib 1070, 3697 . idhur tunga faller slät Iv 3735 .
12. 2)alldeles, helt och hållet. tändo balet vm kring hana. ok sluknaþe slät som för Bu 31 . " skal iak swa slät stryka them aff wärldinne, som iak skapadhe them " MB 1: 344 . ib 402 . skal iak stryka slät aff iordhinne alt thz iak hawer skapt a henne ib 169 . " o huadh mangh land och städer herra första och rättara mäder haalla liteth aaf lagh och rät och somme genuas öwer slät " MD (S) 235 . varder thenne fatighe stadhen släth ödhe BSH 5: 296 ( 1508) . - i rimverken ofta i förbindelse med en form af adj. alder och merendels snarast att betraktas ss rimfyllnad. som thera goz hafdho mist alt slät Fr 2191 . hafdhe thz brutidh rät alt slät Iv 2620 . Al 96 . MD 169 . RK 3: (sista forts.) 4415 . " bidher iak idher alla slät " Fl 1630, 1684 . " ij dömin them for vtan skäl ok hafuin tho alle sworith slät, at döma ängin vtna rät " ib 1740 . ib 1778, 1882, (Co. C) 570. RK 1: 3593, 2: 1677 . Al 820, 3678, 5388 . TB 71 . MD 33 .
13. 3)enkelt, utan vidare, lätt. thz kan ekke wardha saa släth RK 3: 426 .
14. 4)rätt och slätt, helt simpelt. theras qvinnor wille ey slätt hwstrwr hetha RK 3: (sista forts.) 5099. - Jfr fulsät.