ORDBOK · SKIPILSE (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

skipilse1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--skipilse..nn.1
Andra poster med uppslagsordet »skipilse» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)

skepilse

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

-else KS 2 (5, 3), 4 (7, 4), 4 (8, 5), 5 (9, 5), 13 (30, 14) . skepilse Lg 3: 156),

Källans artikeltext (10 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)ställning, ordning. tha thu hafdhe skodhat stiärnonnar skipilse Gr 262 . Su 385 .
  3. 2)ställning, stånd. " hwariä handa skipilse han hältz se " SD 5: 567 ( 1346) . " ängen man. se hwat manne. äller hwat skipilsi han hälzt är " ib 606 ( 1346) . " hwar en af hwat stadhga älla skipilse han är " Bir 1: 322 . " sagþe sik lata nöghia at þöm syslom ok skiplsom (för skipilsom). han förra hafþe " Bu 28 .
  4. 3)ställning, belägenhet, tillstånd. han spurdhe sin priorem hwat hanum syntis wm hans skipilse Bil 257 . see han i them skipilsomen Bo 52 . ib 34 . " thänk . . . i hwat skipilsom varfrw var tha stad " ib 169 . spöiria aat piltzsins skipilsom (conditionibus) ib 2 . " vm the döö j tholkom skipilsom " Bir 3: 54 . " vm the döö . . . j tholike skipilse som the nw äru skipadhe " ib 1: 151 . " thry manna skipilse (status) äru j wärldinne eet är thera skipilse hulke som falla j synd. ok atir opsta annantidh . . . annar är thera skipilse hulke som gerna lifdhin äwärdhelika at the mattin äwärdhelika synda . . . thridhia skipilse är thera hulke som meer rädhas at synda mot mik . . . än the rädhas af nakre pino " ib 109 . - tillstånd, författning. vm thet (ɔ: rike ok landskap) skal wara i godhom skipilsom KS 56 (141, 62) . - tillstånd, sinnesförfattning. vardh han swa som smältande i sik siälfwom. ok i andelikom skipilsom (in ecastasi positus) mz otallike glädhi fiol han hänne til fota Su 391 . - förhållande, tillvarelsesätt. äpte thässum trym mansins skipilsom räknas thrigia handa manna lifnadhär KS 3 (5, 3) . - förhållande, förhållanden, omständigheter. the tingh, som aldra oppinbarlikasta äru j naturlikom skipilsom Su 271 . " iak vil höra idher skipilse alla " Iv 3720 . ey hungir älla thörst älla nokra licammans skipilse kändo the . . . hetir somar älla kaldir vintir storm rägn snio älla haghl oc all vädhersins skipilse matto thöm ey trötta Bil 878 . - förmögenhetsförhållanden, omständigheter. hänna aldir ok skipilse (ætas et opes) krafdho hona til andra gipto Bil 109 .
  5. 4)förhållanden, hänseenden, afseenden, stycken. hwar fadher födher sin son til likama, om all the skipilse, ther mantz natwra fylia MB 1: 115 . " the nappane ellir karin waro swa liik a stoorlek oc widhlek och j allom skipilsom at hwa thz ena saa han sagh oc thz andra " ST 452 . - afseende, hänseende, hänsyn? han sigher . . . i thera skipilse (med afseende på dem?) MB 1: 112 .
  6. 5)förhållande, sätt att förhålla sig. skylla sik the glädhi mz ens tima skipilse MB 1: 347 . - (?) hon ma . . . nakor the skipilse finna aff mik at iak swa länge hafuer varith mz (thik) Iv 1009 .
  7. 6)beskaffenhet, daning, natur. swa är . . . all skipilse waar Al 7150 . hafdhe han . . . giort . . . alla ärlika hwar äpter sino skipilse MB 1: 101 . " fa . . . misiämpna skipilse ib. tha wardher ny himil oc ny iordh thz är at sighia, mz ärlikare skipilse, än the äre nw " ib 172 . " hwart thing rördhe sik äpter natwrlike skipilse " ib 100 . " är mannen äpte sin naturlik skipelse skapader mit mällen ängla ok wärilzlik diur " KS 2 (5, 3) . ib 4 (7, 4), 4 (8, 5), 5 (9, 5), 7 (17, 8), 8 (18, 8), 14 (32, 15), 51 (129, 55). huar som plägha mera dryka än hans naturlik skipilse torua til likamens uppehäldes ib 43 (112, 47). tå fulkomnas huat uitna i sin naturlik skipilse (secundum naturam), tå huatna gör sina syslo ib 54 (138, 59). hwilka sik wndherstodho om dywrannas natwrliken skepilse Lg 3: 156 . " bliffw the (djuren) äpther sinne natwrlike skipilse soffwandhes ib. äptir thy som likamans skipilse (dispositio) hawir sik " Bir 1: 214 . " andre äru starkare aff natur oc skipilsom andre vanmaktoghare " ib 2: 49 . " systra som lidha sin naturlika krankdom, som the pläga haffua äpther sinom skipilsom " ib 5: 43 . " han wardr tunger ok olustughr ok ofannoghr til al likamlik skipilse (hela kroppens beskaffenhet; motsv. ställe Fragm. 12 har: til alth likamlighit skipilse) " KS 53 (135, 57) . äpte hans (menniskans) manlikom skipilsum, swasum han är nåkot um sik til sin eghin manlik skipilse ib 13 (30, 14). han hawer nokor skipelse medh södhom ib. han hafuer nåkor skipelse medh änglom ib. " dyghd är godh ok faghr skipilse (qualitas) i manzens hugh ok wilia " ib 18 (46, 19). ib 17 (44, 18). godh åthäue almoghans är faghr ok rättfärdogh skipilse i sidhom thera ib 50 (127, 54) . " iak vil tee thik thera sidhi ok skipilse " Bir 1: 357 . " eghins vilia vrang skipilse " ib 2: 289 . tholik stykke oc annor mang . . . som os är til skipilse giffwith Al 7181 . " nw thykis thu hawa andra skipilse " Lg 550 ; " jfr 7. som scriffwadho aldra wärldinna skipte oc skipilse " MB 1: 125 .
  8. 7)utseende, gestalt, skepnad, skepelse. fik siälin genstan annan aldra vänastan hy oc fägharsta skipilse Ansg 179 . " vardh han vppa funnin i sinom skipilsom swa som ängil " Gr 325 . " man storlica höuiskir j asyn oc skipilsom " Bir 2: 21 . " en stor iätte j gräseligin skipilsse " Va 39 . " aff hans skipilsse kan iach ey mere sighiä " ib 40 .
  9. 8)omfattning? i tässa wärldz widha skipilse (latitudine spatiosa) Su 43 .
  10. 9)inrättande, instiftelse. " hans värdoghasta hälgha licamma sacramenti skipilse (institutio) " Bo 1070 . 10) anordning, bestyrande. j tokin lagh mz ängla skipilse (dispositionem) MB 1: 445 . - styrelse, bestyrande, skickelse. gaff han gerna sin godhuilia vnder guz skipilse Bil 772 . " meer war thz aff gudz skipilse än aff idhro radhe " MB 1: 250 . ib 51 . 11) styrelse, förvaltning. skal thet (ɔ: rike ok landskap) haua godh skipilse KS 56 (141, 62) . - styrelse, herravälde. ower diwr oc fughla oc fiska hafdhe han (menniskan) särdelis skipilse MB 1: 100 . 12) anordning, ordning, inrättning. ma ängin omskipta the skipilse, som nw är mz himbla gang MB 1: 99 . mote thöm godha skipilsom, gamble witre män haua stat ok skipat til gudhz hedher ok fridhsämio manna KS 50 (127, 54) . " i huilko lande äry äru thön skipilse, thär warder folkit fatökt " ib 65 (161, 72). at thr se tylik skipilse å almanna wäghom ib (162, 72) . thz är rettr gudz domber ok naturalik skipilse, at huilkin kununger . . . ey achta gudh . . . han skils gärnt medh blygd . . . vidh sin wald ib 15 (35, 16). äpti naturlikum skipilsum then kununger the (för ther) hauer kununglikt wald medh ärfda rådh . . . han hafuer thes mera kärleek til almogha ib 10 (24, 11). thet är mot naturlik skipilse (requgnat ordini naturali), at man tala mykit widh sin mat ib 54 (138, 59). ib 55 (139, 59). al the hälgho kirkio skipilse oc stadhga Bo 8 . " wardhir thz . . . äpitr naturinna skipilsom " Bir 1: 214 . " thera godho skipilse (dispositiones) ok prydhilse äru bort borin aff mit mönstir til babiloniam " ib 3: 363 . 13) ordning, lag, ordnadt och bestämdt sätt att gå till väga. sculu systre oc brödhir hafua thessin skipilsin j thera thysto VKR 15 . " skälikhetin stir hwarre enne dygdh skipilse (ordinem). skipilsin gifwir hänne mattona ok fäghrindina " Bo 140 . " thässin vari skipilsin at människian idhne sik först oc äruodhe i bönom. oc studere i the hälgho script. oc androm godhgärningom . . . aat thy andro skal hon hwilas i contemplacione " ib 143 . " hwat creature hallir ey sin skipilse vtan mannin " Bir 1: 76 . 14) ordning, klass, afdelning. hwart eet diwr star ok blifwir j sino köni ok skipilse Bir 1: 45 . - pl. iak skipadhe them at the skuldo sta for mik swa som i siw skinilsom älla trappom Bir 1: 163 . manga handa gudz hälghra manna skipilse ib 3: 236 . thry manna kön oc skipilse varo j israels folke ib 450 . thesse fäm husanna inbyggiara äru fäm manna skipilse ok stadhghe (status) j wärldinne ib 1: 224 . ST 208 . Ber 143 . " xl tusandh stridz män deladhe oc skikkade j sina spedzer oc skipilse " MB 2: 11 . - Jfr foreskipilse.

Hänvisningar i artikeln

se hwat manne (ej länkad i XML-källan)se tylik skipilse (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.