ORDBOK · SKÄF (SOD1884)
Fornsvenska
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

skäf1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--skäf..nn.1
Andra poster med uppslagsordet »skäf» (homonymer och kompletterande band):
Supplement: skäf · nn
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
en af de vedartade delar som frånskiljas el. affalla vid bråkning af lin el. hampaskäfva

en af de vedartade delar som frånskiljas el. affalla vid bråkning af lin el. hampa, skäfva

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

-ar )

Källans artikeltext (3 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. 1)en af de vedartade delar som frånskiljas el. affalla vid bråkning af lin el. hampa, skäfva; grand. huru mat thu sighia thinom iämcristne, lät mik vt taka skäfuena (festucam) wr thino ögha. ok thu seer ey stora stokkin j thino ögha MP 1: 208 . " vtledha skäfuena af thins iämcristins ögha ib. hwi seer thu litzla skäff j thins iämcristins ögha ib. räkna . . . thina synde wara swasom storan trä stok oc thins brodhros swasom litla skäf " KL 270 . Ber 109 . LfK 116 .
  2. 2)blåntapp? swasom minzsta skäff ällir lättasta dwn fiädher wpföris j wädhrit (tanquam languo quæ a vento tollitur) Su 237 . - pl. blånor. idhar styrkir skal vardha swa som askohöghir af skäfwom (ut favilla stuppæ) MP 2: 78 . " the (snarorna) syndirslitas aff hänne sua som skäfwa (stuppæ) ok rutin reep " Bir 2: 200 . " hon skal syndirslita thom (näten) swa som skäfwa " ib 3: 152 . - sing. koll. blånor. jdhar styrkir scal vara swa som asko höghir af skäff (ut favilla stuppæ) MP 1: 255 . " eldrin och skäwin (stuppa) badhin saman kastadh " Ber 161 .
  3. 3)strå? han skiälfwer ok falnar som en skäff Al 3286 . - Jfr skävor.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗
Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.